Yoga och stark insikt!

Förra måndagen valde jag ut några ord som kändes extra viktiga att leva efter. Det ena ordet, insikt, kändes så himla självklart efter förra helgen när jag var i Åre för att fira Sara. Den helgen var en stark upplevelse på många olika sätt och en helg där insikter avlöste varandra. 

Jag kan omöjligtvis rangordna vilken upplevelse som var starkast men jag vill berätta om en av upplevelserna som knockade mig helt. På lördagsmorgonen hade Sara ordnat så fint att Therese från Yoga Stories kom till The Villa för att ha yoga med oss. Förutom att Sara ordnat en massa bra saker så gav hon oss också ett ord som hon önskade att vi hade med oss under helgen. Ordet var space, ett viktigt och värdefullt ord.

Jag har prövat yoga två gånger tidigare. Två gånger där jag känt absolut ingenting efteråt. Ett träningspass men inte mer än så. Den här gången var det helt annorlunda.Therese lyckades på ett magiskt vis få mig uppskatta yoga på ett sätt som jag inte trodde var möjligt! Efter passet var jag helt upprymd av styrka, känslor och vissa insikter.

Länge har det funnits en tanke i mig som pockat på uppmärksamhet. Under den här yogan dök den tanken upp med kraft och insikten om att den tanken är viktig kändes självklar. Det känns helt galet att tänka att en kort stund med yoga kunde ge en sån viktig insikt men för mig var det så. Jag vet inte om det var yogan i sig, miljön eller ordet space som gjorde att insikten tog mig med storm. Det var säkert en kombination av allt och oavsett så var den betydelsefull.

En insiktsfull morgon följdes av en helg med fortsatta insikter. Just nu är jag inte redo att dela med mig vad det handlar om. Jag behöver få ta saker i min takt, på mitt sätt och för min skull. Det jag vet är att det som jag kände efter yoga kändes på riktigt och den känslan är värd att lyssna på.

Dromskåran, ett enkelt lördagsäventyr.

Ofta består livet av en hel del olika saker som tillsammans skapar ett komplext livspussel. Komplexitet är utmanande, utvecklande och bra. Hur mycket jag än gillar utmaningar och utveckling behöver jag ibland förenkla saker och ting. Det som då ligger närmast till hands är att göra enkla, energigivande äventyr eller upplevelser. Minimal planering och packning men maximal upplevelse. Exakt vad jag behöver just nu och det var därför som jag förenklade dagens fjälltur till max.

Tidigare i veckan hade jag och en kompis bestämt att vi skulle dra till fjälls. Vår första tanke var Skäckerfjällen, det orörda fjällområdet som ligger flera timmar bort. I torsdags insåg vi båda att det kändes för långt för en dagstur. Jag gav tre olika förslag på andra turer, alla rätt nära Östersund. Igår var en energikrävande dag och när jag kom hem hade jag noll energi. Struntade i att handla matsäck till idag och överlät till min kompis att bestämma var vi skulle åka. Sen hoppade jag i säng med en bok och tänkte att matsäcken gick att handla på ett bageri på väg till fjälls.

I morse när jag vaknade kände jag att jag gjorde helt rätt igår när jag valde bort att tokplanera lördagen. Min kompis hade valt en fjälltur som passade mig perfekt och som var alldeles lagom en dag som denna. Efter jag handlat mina mackor på bageriet åkte vi till Höglekardalen och parkerade bilen nedanför Drommen. Via myr, fjällbjörksskog och en fjällbäck letade vi oss upp till Dromskåran. En mäktig isälvskanjon som bildades i slutet av istiden. Dromskåran är karg, stenig, hård och helt fantastisk. Att gå där gör att jag känner mig liten, naturen är storslagen och den vanliga världen helt bortkopplad.

Idag var en sån där enkel dag med en mäktig naturupplevelse som finns väldigt nära. En dag som matchade det som jag behövde just idag. Mackorna då? Jo då, smörgåsar från bageri är minst lika bra som hemfixade mackor, det ska jag komma ihåg till en annan gång.

Upptäcka Jämtland – Krokoms kommun.

Härom kvällen funderade jag på den stundande sommaren. Då kom jag att tänka på att det är lätt att tro att Jämtlands län bara består av Östersund och Åre eftersom det är orter som ofta exponeras i media och i sociala medier. Länet har åtta kommuner som alla har sina guldkorn för äventyr och upplevelser. Vissa av guldkornen vill jag ibland hemlighålla och samtidigt vill jag berätta om hur många härliga ställen det finns här. Men, eftersom jag gärna vill att andra får ta del av vårt vackra Jämtland tänkte jag skriva några inlägg framöver med tips för varje kommun i länet. Upplevelser och fantastisk natur som uppmanar till äventyr, stora som små! Det kanske även dyker upp ett tips eller två på var du kan hitta gott fika, goda ostar eller lyxiga måltider. Håll till godo och njut av sommarens upplevelser!

Som första kommun har jag, som sig bör, valt Krokoms kommun. Min hemkommun, där är jag född och uppvuxen, närmare bestämt i Offerdals socken. Jag flyttade därifrån när jag var 16 år och har sedan dess insett hur mycket vackert det finns i Offerdalsbygden. Helt klart värt flera besök!

På sommaren finns det mängder av små sommarcaféer längs vägarna och det bästa har alltid varit det som är på Hembygdsgården i Ede. Längre tillbaka var det damerna i socknen som hade en vecka var där de ansvarade för fikaserveringen. Numera är det inte så och fikat är inte lika gammaldags genuint som det var då men det är fortfarande bra. Förutom gott fika så får man den här utsikten:

I Offerdal finns fjällen utan upptrampade leder och där kan man lätt hitta sin egen favoritplats. Vid vägs ände ovanför byn Frankrike är det bara att parkera bilen och kliva rakt ut i bland fjällbjörkarna för att leta sig upp på till exempel Oldklumpen. Att hitta sin egen väg upp på fjället är frihet de luxe, känslan för stunden får styra vägvalen. I Offerdalsfjällen finns det stora chanser att göra flerdagsvandring utan att träffa en enda människa. Även om jag ibland har med mig sällskap hit ibland så är det hit jag åker när jag vill uppleva ensamheten. Här hittar ni lätt en fin tältplats där vyerna är milsvida och djuren är nära.

Inom kommunen finns flera fjällområden, några har jag redan besökt men vill utforska mer. Några skidturer i Ansättfjällen har gjort mig nyfiken på hur det ser ut på sommaren och framför allt vill jag hitta till Ansättåns canyon. För att nå fjället parkerar man antingen i Åkersjön eller i Bakvattnet och sedan är det bara att vandra upp på fjället. Från Östersund tar det lite över en timme att köra upp till Åkersjön eller Bakvattnet. Med andra ord är det ganska lätt att göra en dagstur hit.

I sommar vill jag köra Fiskevägen från Krokom via Offerdal, Hotagen, Valsjöbyn för att till sist köra in i Norge och Namsos. Längs den här vägen väntar flera äventyr. Ett fjällområde som jag länge suktat efter att få besöka är Hotagen. Där är fjällen ganska flacka men naturen är säkert storslagen och något av en orörd vildmark. Om man ska åka till Hotagen ska man givetvis passa på att stanna till hos Skärvångens bymejeri. Mitt i den lilla byn Skärvången finns det lilla mejeriet som leverera ostar med stora smaker. På sommaren står partytältet framme och där serveras ostbuffé, tunnbröd och rabarbersaft. Perfekt fikaställe på väg till fjället och här har jag fikat ofta. I och för sig har jag varit lite bortskämd eftersom min farbror bor i samma by och tidigare jobbade på mejeriet. Det innebär att han alltid har en massa goda ostar hemma hos sig, en del som inte finns i butik utan som är tester men väldigt goda i alla fall.

Övernattningen längs Fiskevägen är given, det är såklart i Norra Skärvången hos min faster som bor vackert vid Skärvångssjön. Lite längre norrut finns ett boende där jag vill övernatta i sommar, Myhrbodarna. Det är en fäbodvall med naturen tätt inpå och magisk utsikt. Jag längtar tills jag får övernatta där eller hos min faster!

Betydligt närmare Östersund än Hotagsbygden finns Alsenbygden och även här finns det en del guldkorn. Vägen längs Alsensjön bjuder på härliga vyer och även här finns små sommarcaféer som Backgården.I Alsen finns en hel del vandringsleder som jag ännu inte upptäckt och det känns spännande. Namn som Bröllopsstigen, Fornstigen och Herrgårdsstigen lockar till fina kvällsturer i sommar.

Bäst i Jämtland på choklad är Tina Miinin som har sin chokladverkstad längst uppe i Helleberg, Alsen. När du kommer hit är det som att kliva in i chokladhimlen. En solig sommardag kan du sitta på altanen och njuta av choklad och fjällutsikt. En oslagbar kombination och värt en extra omväg, oavsett om det är med bil eller på cykel. 

Vid ett par tillfällen har jag ridit hos Anna som har Aspås Turridning. Anna är en servicemänniska ut i fingerspetsarna och har en fin hästhållning. Det är därför som jag väljer att komma tillbaka dit när jag vill göra en turridning som är nära Östersund. Förutom Islandshästar har Anna strutsar på sin gård och ett litet café där det serveras sockerkaka gjord på strutsägg. 

Som ni märker finns det massor av härliga ställen i Krokoms kommun. Jag har inte ens nämnt Rödön, Ås och stränderna längs Storsjön men även där finns det riktigt fina äventyrsmöjligheter. Det känns som upplevelselistan kan göras lång för Krokoms kommun och ni får gärna tipsa om fler ställen. Ut och upptäck Jämtland!

Regn och inspiration.

Tidigt imorse vaknade jag till kraftigt regnsmatter på fönsterrutan. Mysigt och rofyllt. När jag kom ut genom porten för att sticka till jobbet så öste regnet ner. Den knallröda regnjackan och stövlar i orange höll mig torr på väg till jobbet.

Jag hade kunnat surat ur för att solen inte sken men jag vägrar att låta väder påverka mig eftersom jag inte kan göra något åt det. Vädergudarna bestämmer över vädret och jag över min inställning. Dessutom hade jag kvar helgens sköna känsla och den tänkte jag inte låta försvinna bara för några regndroppars skull.

Istället för att låta den gråmulna morgonen styra mitt humör så valde jag ut några ord som jag vill ska hänga med mig under veckan. Ord som kommer att inspirera mig under den kommande veckan. Enkla ord som är kraftfulla i all sin enkelhet.

Insikt, valmöjligheter, ärlighet och frihet. Det är orden som jag vill lyfta fram i mitt liv den här veckan. Varje ord får sitt inlägg i bloggen där jag berättar hur jag tänker kring just det ordet. Vad inspirerar dig den här veckan?

Åre deluxe.

Då och då dyker det upp tillfällen som är så speciella och otroliga att det är svårt att beskriva i en text. Orden landar inte riktigt rätt och fotografierna känns lite platta. Att just fotografierna inte gör tillfällena rättvisa kan den här gången bero på att jag fokuserade mer på närvaro än bloggbilder och att min vanliga kamera fick stanna hemma till förmån för annan packning, klackskorna behövde plats. Prioriteringar!

Att orden inte landar rätt beror på att jag är så fylld av intryck, inspiration, tankar och glädje efter en grym helg i Åre att jag inte kan sortera ut vad som är vad. Därför känns det otroligt skönt att känna att jag inte behöver sortera eller prestera. Känslan från helgen kommer länge att finnas kvar i minnet och det är viktigare än prestation. Tids nog kanske det kommer fler bilder eller texten men nu ska jag bara vila i helgens känsla.

En helg värd att minnas, glädjas över och inspireras från. En helg som Sara så magnifikt ordnat för att fira sina 10-år i bloggvärlden. Livet deluxe i The Villa i Åre. En helg fylld med kontraster, precis som Sara och en av dom främsta anledningarna till att jag uppskattar Sara.

Ord kan inte beskriva helgen. Ett tack till Sara känns fjuttigt men tack!!

Torsdagsfeeling!

Ibland infinner sig den där obeskrivliga känslan. En känsla som är riktigt härlig och svår att beskriva. Känslan av pirr, lugn, glädje och förväntan. Allt på en och samma gång. Den är den känslan som jag får när jag vet att bra saker händer, när jag vet med mig om att livet deluxe med personliga möten är på gång. Grym känsla som är bland det bästa jag. Idag kan vi kalla den torsdagsfeeling. Jag tror den kommer hålla i sig hela helgen!

En helt vanlig måndag!

Något som jag aldrig förstått är varför en ska vänta till helgen eller en ledig dag med att unna sig det där lilla extra. Hur vi än räknar är det mer timmar eller dagar som är vardagar eller jobbdagar och då verkar det ju onödigt att just dom dagarna bara ska innehålla måsten och vardagssysslor. Av den anledning är jag en hängiven fan av vardagslyx.

För mig är vardagslyx enkla saker som ger en känsla av lyx. Det handlar inte om löjrom och champange alla kvällar i veckan utan det är små, små tillfällen som kryddar vardagen lite extra. Som att ha tapaskväll på en tisdag, timslånga samtal med en god vän eller köra upp till Åre på en eftermiddag utan någon som helst anledning. Bara för att jag vill och bara för att bryta vardagsmönstret. Stunder som är lätta att ordna och som ger en extra energiboost, både för kropp och själ.

Redan i fredags bestämde jag mig för att flexa in senare på jobbet idag. Tillsammans med finbesök från västkusten åkte jag istället ut på Frösön för lyxig hotellfrukost. Med Oviksfjällen som utsikt och skön loungemusik i bakgrunden. Att börja morgonen, och veckan, med en lugn, skön lyxfrukost satte känslan för hur jag vill att resten av veckan ska vara. Det är vardagslyx det!

Berätta, vad är vardagslyx för dig?

Klart bra dag!

Södra Sverige visar upp vårbilder och i Östersund cyklas det för fullt runt om på alla stigar som tinat fram. I vissa fjäll ligger det fortfarande snö. Det var just snön och fjällen som lockade den här helgen när jag besökte Ramundberget. Mitt fjällsällskap hade kollat med säkra källor som berättat att fjället var vintrigt och fint, det skulle finnas mycket snö kvar på kalfjället. Så, i lördagsmorse körde vi till Ramundberget för en skidtur på vårsnön.

Vår tanke var att skida upp på Mittådalsklumpen och då skulle vi utgå från parkeringen vid skidspårcentralen i Ramundberget. Den ligger precis bredvid husvagnsparkering och där höll flera personer på att göra klart sina husvagnar från vintersäsongen. Parkeringen var en stor grusplan och jag var faktiskt rätt tveksam till om det verkligen skulle gå skida på fjället. Rätt länge funderade jag på att börja turen i löpardojorna men i sista sekund bytte jag till pjäxorna, ett val som visade sig vara helt rätt eftersom vi kunde börja skida några hundra meter från parkeringsplatsen. 

Ramundberget och Bruksvallarna är kända för sina många välpreparerade längdspår och det tackade jag speciellt för igår. Det fanns fortfarande mycket snö på den led som i vanliga fall är längdspåret upp mot Mittådalskläppen och det underlättade gårdagens fjälltur mycket. Istället för att vandra i skidpjäxorna kunde vi nyttja skidorna mest hela tiden upp på fjället. Uppe på kalfjället fanns det mängder av snö kvar. Här och var syntes spår från andra skidåkare, främst skejtspår som ledde rakt ut i obanad terräng.

Målet för dagen var en topptur upp på Mittådalskläppen. Med Mittådalskläppen i sikte vek vi av från kryssleden och skidade genom fjällbjörksskogen. En stund senare nådde vi en dal med massa små bäckraviner och härliga sluttningar som var som gjorda för en lunchpaus. Någonstans bland fjällbjörkarna gjorde sig mina fötter påminda genom att påtala att jag nog valt fel strumpor. För varje skidsteg blev skavsåret tydligare och tydligare. Framme vid lunchstället kollade jag in dom och insåg att även med skavsårsplåster skulle toppturen inte bli bra för mina fötter. Så, valet var rätt enkelt, jag stannade i dalen medan mitt sällskap stack upp på toppen. Ett val som jag var mycket nöjd med. 

Under tiden som mitt fjällsällskap gjorde sin topptur passade jag på att bara ha det bra, bland snö och ljunghed. Fjället växlar mellan vinter och vår, i sänkan låg snön djup och på platån var marken helt varm från solen. Länge låg jag raklång på den framtinade marken utan att frysa, det var snarare tvärtom, att jag kände hur marken värmde. En stund av att bara vara, låta tankarna vandra och njuta av naturen. Då och då hördes en ripa eller isflak som släppte taget i fjällbäcken. Ibland ven vinden hårt för att sedan helt tystna. Jag reflekterade på att fast det fanns ljud under min ensamma stund så kändes det som att det var helt tyst. En tystnad som är fullkomligt närvarande och otroligt rofylld. 

Efter det att mitt sällskap gjort sin topptur möttes vi åter upp i dalsänkan för en fikastund. Solen lyste så där starkt som den bara gör en riktigt fin vårvinterdag. Dagen gick mot eftermiddag och när molnen dök upp knäppte vi på oss skidorna för att skida tillbaka till byn. På kalfjället bar snön fortfarande och långt bort såg jag någon som skejtade upp på fjället. När nedförsbackarna började plockades stighudarna av skidorna och då började en kort njutförsåkning. Skidorna skar lätt igenom den slushiga snön och det var löjligt roligt att kryssa mellan fjällbjörkarna. En kort stund senare dök det snart borttinade skidspåret upp. Där blev det lite mer utmanande att svänga eftersom det bitvis bara fanns en smal strimma snö. På två ställen fick vi plocka av oss skidorna men förutom det gick det att skida hela vägen tillbaka. Den 14 maj, 2016!

Igår var en sån där dag som går rakt in på pluskontot och som stannar länge i minnet. Jag lyckades inte göra den tänkta toppturen men vet ni, det gör inget. Topptur eller inte, jag var ute på fjället hela dagen och det är värt otroligt mycket. En klart bra dag!

Road trip 2016

Sakta men säkert börjar sommaren närma sig, jag tyckte att det nyss var vinter så jag har inte riktigt hängt med. Med sommaren kommer också semester och planer för hur den ska tillbringas på bästa sätt. Ifjol planerade jag knappt nånting inför semester och då slutade det med en resa till Tromsö. I år tänkte jag ändra mitt koncept och faktiskt ha lite planer inför semester.

I och med att jag gjort en utlandsresa det här året har jag bestämt mig för att sommaren ska upplevas i Sverige. Dessutom har jag bestämt mig för att fjällvärlden får stå tillbaka till förmån för södra delarna av Sverige. Det kanske är lite otippat eftersom fjällen i princip är mitt andra hem och en av mina största energikällor. Men i sommar pausas fjällupplevelserna och istället tänkte jag åka söderöver där några andra av mina energikällor finns, nämligen goda vänner.

Jag har några goda vänner utspridda i landet och i år tänkte jag hälsa på dom genom att göra en road trip genom vårt vackra Sverige. Jag har valt bort tåg och flyg, istället tar jag bilen och det är för att helt kunna styra min road trip. Jag vill ha möjligheten att svänga in på vägar som leder till byar där det finns mathantverk eller naturupplevelser. Jag vill kunna stanna en extra natt på ett ställe bara för att jag kan. Min road trip ska bli en resa där känslan styr vägvalen.

Eftersom målet med resan är att träffa mina vänner så har jag några förutbestämda platser som jag ska köra till, sen vilken väg jag tar dit spelar mindre roll. En sak som är säker är att jag kommer välja kringelkroksvägar framför stora motorvägar. Boende på den här resan genom Sverige kommer vara lite varierat. Ibland kommer jag att bo hos vänner, ibland på STF-boende och ibland i ett tält. Jag försöker läsa på om var det finns mysiga b&bs eller STF-boenden. Det finns hur mycket som helst så det kommer bli en utmaning att välja mellan alla speciella ställen som finns.

Var kommer min road trip då att ta mig? Jo, första delen kommer att vara via Härjedalsfjällen ner till norra Dalarna och där vet jag att det finns en hel del fint att upptäcka. Det har jag sett på Kattas blogg. Efter jag slitit mig från Dalarna ska jag leta mig ner till västkusten. Områdena kring både Göteborg och Halmstad får stå som värd i några dagar, lite havskänsla är alltid rätt. Efter västkusten letar jag mig mot Småland och Växjö, där hoppas jag att det blir cykling och ridning. Efter det är det dags för mig att leta mig norrut och hemåt igen. Det är nog den delen av resan som känns som den största utmaning, vilken väg tar jag norröver för att inte bli helt uttråkad längs vägen. Jag vet liksom inte var jag ska ta vägen efter Växjö för att det inte ska bli sträckkörning till Östersund.  Kanske får bli en sväng via Stockholm. Hmm, den delen tåls att tänka på.

Jag är så himla glad över att jag bestämt mig för att göra en road trip genom delar av Sverige. Jag har länge känt att jag sett för lite av södra delen av landet, det verkar finnas mycket fint att upptäcka och det var på tok för länge sedan jag bilade genom landet. Varje gång jag åker tåg tittar jag längtansfullt ut genom fönstret och önskar att jag fick stanna till på alla vackra platser som tåget susar förbi. Nu snart, i sommar, får jag chansen att stanna till vid alla smultronställen som finns längs vägarna. Berätta gärna om ni har några tips på vad jag borde uppleva på min road trip.

Var rädd om naturen, den ska hålla länge.

När jag flyttade tillbaka till Jämtland för ganska många år sedan tog även friluftsintresset ny fart och då framför allt fjällaktiviteter. Då, för många år sedan, kunde jag känna mig rätt ensam på fjället. Det var inte så många andra fjällfarare, oavsett om det var barmarkssäsong eller vintersäsong. Det har förändrats. På bara några år har fjällturismen ökat rejält och aktiviteterna som besökarna tar sig an är mer än utförsåkning och den traditionella fjällvandringen.

Jag tycker att det är positivt att fler och fler hittar till naturen och till fjällen eftersom vi har ett sånt otroligt vackert land där naturupplevelserna är många. I Sverige har vi det renaste vatten som finns och en värdefull förmån genom att vi har allemansrätten. Kortfattat innebär den att det är lagstiftat att alla ska ha tillgång till naturen. Det är en riktigt förmånlig lag och jag tycker att det är viktigt att göra vad vi kan för att behålla den eftersom den är rätt unik. 

Att fler människor hittar ut till naturen och framför allt till fjällen innebär också en större påfrestning för den känsliga fjällvärlden och djuren som har fjället som sitt hem. Det är viktigt att vi som vistas där förstår att vi är gäster där och att vi inte bara har rättigheter utan även skyldigheter. Naturvårdsverket har sammanfattat allemansrätten med orden ”Inte störa – inte förstöra”. Så enkelt är det.

Jag kan bli något av en argbigga när jag är ute i naturen och ser hur vårdslöst vi far fram med vårt värdefulla arv, vår svenska natur. Hur svårt är det att ta med sig sitt skräp hem? Oavsett om det är i pisten, på stranden eller på fjället. Uppenbarligen orkade man bära det med sig i början av sitt äventyr men någonstans på vägen tyckte man att det var en god idé att lämna det ute i det fria. En logik som jag aldrig kommer att förstå. Det är som att vi inte förstår hur lång tid det tar för naturen att bryta ned saker som inte är naturliga. Längs Forsaleden finns det upplysande skyltar om hur lång tid det tar för olika föremål att förmultna. Väldigt lärorikt och förhoppningsvis tänker gästerna till innan man slänger saker vind för våg efter det att man läst skyltarna.

En av anledningarna till att jag började spåna på det här inlägget var att en artikel i den lokala tidningen om att Jämtlands läns Länsstyrelse beslutat om tillträdesförbud på Pyramiderna i Vålådalen. Pyramiderna är grusformationer som ser ut som pyramider och som har stått ute i fjällmarken sedan urminnestider. Pyramiderna är ett magnifikt naturfenomen och ett arv att vara rädd om. Tyvärr har fjällgäster farit ovarsamt fram med Pyramiderna och därför har Länsstyrelsen beslutat att om tillträdesförbud för att låta Pyramiderna återhämta sig. Ett bra beslut och jag hoppas att det efterföljs. 

Jag vet att jag låter som häxan surtant i mitt inlägg och att vissa saker kanske är självklara men tyvärr är det inte så. Gång efter gång ser jag spår efter hur vi människor är oaktsamma och respektlösa mot naturen, det gör mig otroligt frustrerad och förbannad. Jag skulle kunna göra en lång lista på hur mycket knasigt som jag sett genom åren men det skippar jag utan avslutar med en uppmaning:  Snälla ni som är ute i naturen, behandla vårt vackra Sverige med respekt och ta hand om det som ett hem.