Årets adventsuppmaning

Ifjol ville jag att advent skulle vara lugn istället för stressig som den ofta upplevs. Därför skapade jag adventsutmaningen men i år ändrar jag från utmaning till uppmaning, just för att den inte ska skapa nya krav utan vara en rofylld stund. 
Fjolårets adventsutmaning bestod av att varje adventssöndag ta med sig en termos med valfri varm dryck och bege sig ut på nytt äventyr varje adventssöndag. Jag tycker det var ett lyckat upplägg så i årets adventsuppmaning kör vi samma koncept. Länka gärna hit så försöker jag sammanställa våra olika adventsäventyr. 

Inför första advent uppmanar jag Annie, Helena, Johanna, och Clara lite extra att adventsäventyra. Jag ser även fram emot att se fina bilder på Instagram och skickar ut en uppmaning även där. 

Tomt ett tag

Det är tomt hos mig nu och så får det vara ett tag. Dyker upp när det är lite mindre tomt .

Långfärdsskridskosäsongen som försvann i snö.

Årstidernas skiftningar är en av många saker som jag gillar med att bo i Jämtland. Hösten är en solklar favorit även om jag såklart gillar vår, sommar och vinter lika mycket. Vissa tycker att hösten är trist, kalla, mörk och tråkig. Framför allt höstmånaden november brukar få personer tycka om. Genom åren har jag lärt mig att uppskatta alla årstider, även november och det beror mycket på att det finns olika fritidsaktiviteter för varje årstid eller för varje månad. November brukar vara tiden då jag åker långfärdsskridskor men just i år verkar det inte bli så eftersom snön dumpat ner. Jag tänker inte vara den som är den och gnälla över snön. Jag gillar ju snö men liiiite synd var det att jag missade den helgen då ungefär alla andra utom jag åkte långfärdsskridskor. Ungefär den enda helgen då det fanns finfina isar. Men, eftersom isarna gömts under snön så finns det ju numera snö att åka skidor på och det finsn stora chanser till en grym skidsäsong.

I väntan på min skidpremiär passar jag på att dela med mig av lite bilder från tidigare års skridskoåkning.

Det är ju ganska enkelt.

Häromdagen skickade jag sms till två av mina vänner här i Östersund med en inbjudan till en middag på onsdagseftermiddagen. Jag skrev också att det var en utomhusmiddag där vi tillsammans valde plats. Av olika anledningar valde vi bort att köra till mina vanliga utflyktsmål som Bynäset eller Andersön. Istället gjorde vi det superenkelt för oss och stack till Östersunds skidstadium där det finns ett vindskydd strax nedanför Arctura.

Med oss till vindskyddet hade vi ved, muurikka-panna och ingredienser till middagen. När vi knatade ner till vindskyddet hade det hunnit mörkna och snöflingorna singlade ner från himlen. I ljuset av pannlampor och skidskyttevallens strålkastare började vi förbereda inför middagen. En av oss fixade elden, en annan hackade grönsaker och den tredje fixade varm saft till sin son.

Efter en stund hade elden värmt upp Muurikka-pannan tillräckligt för att steka maten. Oljan fräste till när grisköttet från en gård i Offerdal las ner i pannan. Jag äter fortfarande kött och därför är jag så himla glad att jag har möjlighet att köpa närproducerat kött från djur som knatat ute i det fria. När köttet verkade genomstek fick det sällskap av svamp, paprika och lök som senare kryddades med fajitaskryddor. Alla ingredienser fick puttra ihop en lagom stund. Under tiden plockade vi fram tortillabröd, riven ost och crème fraiche. När kött och grönsaker var färdigstekta plockade var och en ihop sin egen wrap av det som vi dukat fram. Precis som alltid när mat lagas utomhus smakade det fantastiskt gott.

Recept på friluftswrap: 

• valfritt kött eller vegetariska protetinkälla
• paprika
• lök
• svamp
• olja att steka i
• fajitaskryddor
• crème fraiche
• tortillabröd
• riven ost

Det är sådana här kvällar som förhöjer vardagen och ger lite guldkant till mörka vinterkvällar. Enkelheten med hela grejen var slående. Jag hade med mig varma kläder till jobbet och bytte om där. På väg från jobbet kompletteringshandlade jag och fem minuter från våra hem hittade vi ett vindskydd. Maten som vi lagade var enkel, god och snabb. Eftersom tid verkar vara en bristvara i dagens samhälle så kan jag bara säga att en sån här grej tar ungefär ingen tid alls, vare sig för planering eller genomförande. Det är ju ganska enkelt att få till ett vardagsäventyr, helt enkelt!

En lista med bra saker.

Det är inte ofta som jag skriver listor här på bloggen men jag gillar att läsa andras listor och funderar ibland på att det vore skoj att skriva fler listor. Exakt så tänkte jag i måndags när jag läste Saras inlägg men sen kom jag inte längre i den tanken. Det var därför som jag tyckte att det var extra kul att Helena uppmanade mig att skriva just den listan som jag funderat på men inte tog tag i. Nu kan jag liksom inte strunta i den så här är min lista på sjutton saker som jag ser fram emot den här veckan.

1. Köpa tulpaner till min mamma, min syster och mig själv
2. Morgondagens friluftsmiddag med två vänner
3. Titta på morgonnyheterna och få se resultatet av USA:s presidentval. Låt det bli ett resultat där Trump inte vinner.
4. Känna snöflingorna i ansiktet
5. Titta bland mina mössor och välja en ny mössa varje dag den här vecka
6. Ta en dusch utan att det är stopp i avloppet (jag har helt själv fixat avloppsstoppet och hatade varje sekund av det)
7. Vinteräventyr i helgen
8. Luncha med en kollega, kolla på bilder från hennes road trip i USA och längta efter USA
9. Möte med mina chefer och få ett beslut på framtida arbetsförutsättningar
10. Premiärtur i mina nya turpjäxor från Lundhags, antingen på turskidorna eller långfärdsskridskor
11. Sitta under en varm filt i min soffa och slötitta på TV
12. Laga en riktigt god middag eller frukost i helgen
13. Hitta en bra bok att läsa (förslag, tack)
14. Spåna på vinterns upplevelser
15. Leta nytt boende på Hemnet
16. Storstäda min lägenhet och njuta av att lägga mig i en renbäddad säng
17. Träffa personer som jag blir glad av

En helt vanlig vinterdag i november.

I fredags tog jag en semesterdag, lite spontant sådär och helt utan planer förutom att jag ville åka till fjällstugan i Björnrike. Med mig i bilen hade jag några olika skidor utifall att jag fick för mig att åka skidor. Även om snön öste ner hela helgen och det var som gjort för att åka skidor så valde jag att inte åka skidor alls den här helgen. Istället blev det sovmorgnar, långfrukostar och promenader i det vackra snölandskapet.

Några hundra meter från fjällstugan finns en stig som följer en bäck. Stigen ligger långt ner i en bäckravin och när man kommer fram till stigen känns det som att man är i en helt annan värld. En sagovärld som är långt ifrån verklighetens brus. I söndags pulsade vi genom snön till stigen och följde den längs bäcken. Istappar hängde lite här och var i bäcken men ännu forsade vattnet fram bland snötyngda stenar.

Söndagens promenad var utan stress eller måsten, den fick ta den tid som den tog. Naturen utforskades i stilla mak. Den fluffiga snön var omfamnade och jag kände mig så där rofylld som jag ofta gör en vacker vinterdag. Utan tider att passa fick sinnena ro till att njuta av ögonblicken. Samtalen fick det utrymme som behövdes. Min kropp fylldes av välbehövlig energi inför kommande veckor. En söndagspromenad i stillhetens tecken och det var precis vad jag behövde just den här helgen.

Efter några timmar i den trolska skogen var det dags att vända hemåt. Det lätta snöfallet fortsatte under tiden som det började skymma. Jag blickade ut från altanen, bort mot fjällen och var rackarns tacksam över en fin söndag. En enkel dag med så mycket vackert.

 

Trumvallens Fjällridning – Vinterridning deluxe

För rätt många år sedan bestämde jag mig för att undvika att ge bort saker när det var presentdags vid jul, födelsedagar eller andra tillfällen värda att fira lite extra. I största möjliga mån har jag istället gett bort olika sorters upplevelser. Det har varit allt från klättring på Via Ferrata på Funäsberget till frukost på ett favoritcafé. Oftast har vi himla många materiella saker men det som vi ofta strävar efter är tid och då gärna tid tillsammans med människor som vi tycker om. Av den enkla anledning så ger jag gärna bort upplevelser i present och i lördags var det dags för en sådan present.

Mellersta miniäventyraren hade fyllt år så jag gav henne ett presentkort på ”Skogstur deluxe” och bad henne vara redo i varma kläder kl.12.30. Mer än så fick hon inte veta. Vid halv tolv satte vi oss i bilen och åkte från Björnrikestugan. Jag visste vad vi hade att vänta oss och var rejält peppad. På morgonen hade snön vräkt ner och naturen var härligt inbäddad i fluffig snö. Efter några kilometers bilfärd svängde vi ner vid en skylt där det stod ”Fjällridning”. Miniäventyraren utbrast ”men åhhh, vad roligt” och då visste jag att jag hade lyckats med presentvalet.

Vid Trumvallens Fjällridning stod stora, fina hästar vid stallet och väntade på oss. Vår guide Johan hälsade oss välkomna samtidigt som han la på fårskinnsfällar på westernsadlarna. Snabbt provade vi ut hjälmar och därefter delade Johan ut hästar till oss. Den här gången fick jag hästen Jazz, en pigg och glad filur som med säkra steg tog sig fram i den snötäckta skogen. 

Så snart som vi satt upp kände jag den där härligt, välbekanta känsla av att ridning är något av det mest rofyllda och energifyllda som jag gör. Känslan av att fullkomligt lita på hästen och känna att den lyssnar på mig är riktigt häftig. Igår förhöjdes upplevelsen ytterligare med en skog full av nysnö. Vi skrittade bland träden medan solens strålar försökte tränga fram bland molnen. I skogen var det en tystnad och ett lugn så tydlig att det nästan gick att ta på. Då och då bröts tystnade av en frustande häst. Jag blickade ut bland snötäckta träd och julkänslan dök upp. Alltså på riktigt, det går inte med ord beskriva hur vackert det var att rida i vinterskogen igår. Helt magiskt var det och jag är så himla glad att jag och miniäventyraren fick chans att uppleva det tillsammans.

Det var andra gången som jag red hos Trumvallens Fjällridning och så här såg det ut förra gången. Hanna som driver Trumvallen tillsammans med Johan skrattade lite när hon insåg att jag var med på sommarens omtalade solnedgångsritt och sa att jag alltid lyckades med att få extra fina turer. Jag kunde inte annat än hålla med och sa att det är lite så jag ”jobbar”, upplevelser deluxe liksom.

Hej, mitt vinterland!

Så har den dykt upp, vintern! Eller i alla fall lite grann och så här såg det ut i söndags när jag och en god vän drog till Ullådalen för en snöig utflykt.

Ullådalen är ett så himla enkelt utflyktsmål att åka till. Det gäller dock att hitta sina egna stigar om man vill ha naturen för sig själv eftersom Ullådalen är väldigt populärt och det oftast kryllar av människor här. I söndags gick vi ospårat och på så vis var vi helt ensam större delen av dagen. Mysig start på vintersäsongen och nu ser jag fram emot allt som vintern har att erbjuda!