Vid en bäck i en skog. 

Då och då dyker det upp äventyr och upplevelser som är lite extra speciella. Dom där fina stunderna som landar rakt in i själ och hjärtan. Som fyller på energikontot och som jag kommer att tänka på med glädje. 

Igår kväll var en sån kväll med en sånt äventyr. Jag och en av mina goda vänner lastade med oss deras cyklar och körde upp till Björnen, Åre. I byn var det blåsigt och regnet hängde i luften. Solen gjorde sitt bästa för att tränga undan gråa regnmoln och i Björnen hade solen lyckats med det. 

Vi parkerade vid spårcentralen, lastade av cyklarna och knäppte på oss hjälmarna. Några stenkast bortanför parkeringen började sommarens första cykeläventyr. Där fanns den gamla skogsvägen till Fröå Gruva och på den rullade hjulen snabbt. Vi var omgiven av gröna, vackra träd och växter. Här och där dök Fröå tjärn upp och kvällen var så där otroligt vacker.

Framme vid Fröågruva tog vi en kort paus, njöt av vyerna och den fina sommarkvällen. Vid dammen började stigen; Kanalleden, som skulle ta oss tillbaka till Björnen. Redan efter första svängen blev jag överförtjust i Kanalleden. En mjukskogsstig slingrade sig längs den lilla kanalen och allt ramades in av en lummig skog. Världsklass helt enkelt! 

I den vackra naturen var syret starkt och min energi återkom mer och mer för varje tramtag. Stigen var lagom svår och jag njöt av stunden. Gång på gång tjoade jag till om hur härligt det var. Och vackert, och skoj, och ja, alldeles, alldeles underbart. 



Annonser

Sommaren runt hörnet! 

Runt om i landet har sommaren dykt upp och jag har inte riktigt hunnit säga hej då till vare sig vinter eller vår. Jag har liksom hamnat på efterkälken i skiftena mellan årstiderna. Rätt skönt på något vis! 

Häromdagen insåg jag dock att sommaren bara är runt hörnet och naturen nere i Åredalen är snart härligt sommargrön. För några veckor sedan försvann isen från sjön och med spegelblank yta har sjön fått mig att längta efter kajakturer med fjällkuliss. 

Än så länge har jag inga sommarplaner och även det känns skönt. Jag har massor att upptäcka på min bakgård i Åretrakten så jag behöver nog inte bestämma så mycket mer just nu. Mitt stora mål med sommaren är enkla äventyr och magiska upplevelser som får hjärtat att klappa lite extra. 

Sommaren kommer att bli en fin sommar bland fjäll, skog och vattendrag. Tillsammans med vänner och ibland helt ensam. Precis som jag vill ha det. 

En finare lördagsmiddag

I lördags var första helgen i mitt nya hem. Tillsammans med Sara hade jag planerat att det skulle firas med eld och middag utomhus. Vad jag inte visste var att Sara och Katta dessutom hade planerat att överraska mig med ett spontant besök från Katta. Gissa om jag blev glatt överraskad när Katta dök upp tillsammans med Sara för frukost hemma hos mig. Så här och så här såg vår dag ut genom linserna på deras kameror. 

Men, jag snabbspolar lördagen fram till kvällen och middagsdag. Vi ville laga mat på elden och slippa dra med stormköket. Eld är liksom aningen mysigare! Efter en del klurande bestämde vi oss för varma mackor och soppa. 

I julklapp fick jag ett mackjärn och sedan tidigare har jag en lite större kastrull som jag använder på öppen eld. Enkelhet är bra så soppan köptes på Ica. Till varma mackorna plockade vi det som fanns i Saras kyl och min kyl. Den här gången blev det:

  • Halloumi
  • Bacon
  • Röd lök
  • Soltorkade tomater
  • Smör
  • Spenat
  • Och så lite extra ost

Mackorna smördes hemma och ja, det blir verkligen bäst om det är smör på utsidan också. Bacon och halloumi stektes hemma. 

I skenet från Åre och slalombackarna hittade vi en tyst plats vid Åresjön. Katta tände en eld och så snart elden började spraka fixade vi ihop mackorna. Två små mackor åt gången fick plats i mackjärnet. På ena hörnet av elden puttrade soppan och i det andra låg mackjärnet. Efter en stund hördes det hur osten fräste till av eldens värme och en härlig doft av mat spred sig runt vår lägereld. 

Alltså på riktigt, lördagens varma macka kan ha varit den godaste jag någonsin ätit. Kombinationen av halloumi, bacon och spenat var helt galet bra! Soppan var också god och värmde gott där vi satt under stjärnhimlen.En lördagsmiddag väl värd att minnas! 

Låt äventyret börja – Holiday Club, Åre

Något som jag gärna vill förmedla i min blogg är att äventyr inte behöver vara så himla komplicerade, svåra eller kräva en hel massa utrustning. Äventyr behöver inte alltid betyda att man ska bära kilovis med packning i en herrans massa mil eller vara långt ute i vildmarken för att räknas. Alla har vare sig intresset eller möjligheter att äventyra på det viset och jag tycker inte att det ska definiera äventyret. Jag gillar att vara långt ute i vildmarken, likväl som jag gillar upplevelser som är precis utanför knuten. Jag tror att friluftsaktiviteter är hälsofrämjande och att vi alla behöver lite mer äventyr i våra liv.

Därför tycker jag att det är roligt att ett av hotellen i Åre; Holiday Club, nu har valt att satsa på möjligheterna för hotellgästerna att komma äventyren lite närmare på ett enklare sätt, genom att Holiday Club erbjuder olika aktiviteter när man bor där. 022

021

Förra helgen hade jag tack vare Sara möjlighet att bo på Holiday Club och se vilken omvandling som hotellet genomgår. Och omvandlingen är stor, hela entrén och restaurangen har fått ny kostym som passar mycket bra. Det är ljust, luftigt och naturen kommer in på ett helt annat sätt än tidigare.

Precis som jag berättade ovan så har hotellet även satsat på en ny inriktning för att skapa mer möjligheter till en aktiv semester. Via hotellet finns det möjligheter till olika vandringsturer, pröva på SUP eller andra spännande friluftsaktiviteter. Dessa olika aktiviteter kan gästerna boka i hotellets ”Activity Hub” som ligger i en fin lokal i lobbyn. Jag tror att det här är ett perfekt sätt för att locka fler människor till en aktivt och rolig semester som är enkel och prisvärd.

032
003Just den här helgen skapade vi våra egna äventyr men jag ser fram emot att bo på hotellet fler gånger och ta del av deras aktiviteter. Även om vi hittade på egna saker den här helgen så tyckte jag att det var grymt bra att bo på Holiday Club. Dels fick jag chans att testa den nya restaurangen Grow och dels var det riktigt skönt att komma tillbaka till mitt hotellrum efter aktiva dagar. Ibland vill jag bo i tält men ibland vill jag sova i en mjuk, fluffig säng med vita lakan och den här helgen fick jag sova i en skön hotellsäng som gjorde att jag vaknade utvilad inför en ny aktiv dag i fjällvärlden. 030

024

Jag tror på Holiday Clubs koncept om en aktiv semester och jag hoppas att fler förstår att Åre är så mycket mer än bara slalom. Jag älskar vår vackra fjällvärld och vet hur hälsosam den är så därför vill jag gärna att fler ska få ta del av alla äventyr som finns, oavsett som det är med tält långt ute i vildmarken eller genom att bo på ett aktivitetshotell som Holiday Club. Surfa in på deras sida och kolla i deras utbud, jag är helt övertygad om att du hittar något som passar just dig.

Lyxigt på Buustamon Fjällgård.

I västra Jämtland finns det en hel del guldkorn och ett av alla är Buustamon Fjällgård. Där har jag varit några gånger, bland annat för frukost. Jag har alltid gillat den mysiga miljön som finns på Buustamon och att fjällgården ligger mitt i en fjällbacke. Många gånger har jag tänkt att jag ska boka in en övernattning men det har aldrig blivit av, tills i lördags. Tidigare i vintras föreslog en vän att vi skulle äta julbord och sova över på Buustamon. Självklart tyckte jag att det var ett bra förslag så i lördags åkte vi upp till Ullådalen, parkerade bilen längs vägen och vandra den korta biten till Buustamon. Längs stigen var träden snötyngda och skymningen suddade ut kontrasterna.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

När vi kom fram till fjällgården möttes vi av ett rött hus inbäddat i snö och istappar. Genom fönstren såg vi ljusens sken. Så snart som vi steg in i receptionen möttes vi av värme, både från eldstäderna och från personalen. Vi fick nyckeln till vårt rum som visade sig vara en hel undervåning på ett annat hus. Lyxigt som tusan. Innan vi gick ut till vårt krypin satte vi oss i restaurangen en stund för att njuta av tillvaron.

SONY DSC

SONY DSC

Efter en stund i vår alldeles egna Buustalya knatade vi ner till huvudbyggande för att ta årets julbad i den vedeldade tunnan utanför relaxen. Med våra röda toppluvor satt vi en lång stund i det varma vattnet. Tids nog insåg vi att vi behövde gå tillbaka till lyan för att fixa oss inför kvällens restaurangbesök där det serverades julbord.

SONY DSC

SONY DSC

När vi en stund senare gick till restaurangen hade det hunnit mörkna men ljusslingorna i träden lyste upp vår väg. Så snart vi klev in genom dörren välkomnades vi ner till bränneriet där vi blev bjudna på Buustamons egna glögg. Mysigt och gästvänligt. Sedan var det dags för årets första julbord. Det som jag gillade mest med julbordet var att det inte var överdådigt utan det var lagom av allt. Det mesta var hemlagat i deras kök och det är alltid bra. Dessertbordet var superhärligt, en massa små smakbitar av alla godsaker en kan tänka sig. Ja, precis som vanligt var en rejält mätt efter julbordet och nöjda med dagen och kvällen gick vi ut i snön för att gå tillbaka till vår lilla stuga. En klart bra lördag!

 

 

 

Hej, mitt vinterland!

Så har den dykt upp, vintern! Eller i alla fall lite grann och så här såg det ut i söndags när jag och en god vän drog till Ullådalen för en snöig utflykt.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Ullådalen är ett så himla enkelt utflyktsmål att åka till. Det gäller dock att hitta sina egna stigar om man vill ha naturen för sig själv eftersom Ullådalen är väldigt populärt och det oftast kryllar av människor här. I söndags gick vi ospårat och på så vis var vi helt ensam större delen av dagen. Mysig start på vintersäsongen och nu ser jag fram emot allt som vintern har att erbjuda!

Storslagen enkelhet på Åreskutan.

Det finns eftermiddagar och så finns det superenkla eftermiddagar som i sin enkelhet blir alldeles, alldeles fantastiska. Igår var det en sån eftermiddag, på det allra enklaste vis skapade Sara och jag en äventyrsupplevelse som räckte långt in på kvällskvisten.

Igår hade Sara och jag hade bestämt att vi skulle ses för att dra ut på fjälle. Det fanns några olika alternativ för var fjällturen skulle ta oss men det blev Åreskutan. Det var länge sedan jag var upp dit under barmarkssäsongen så jag var inte svårövertalad till att ta kabinen upp för att sedan gå ner till Åre by. Redan på väg upp med kabinbanan kände jag att det skulle bli en grym eftermiddag. Genom kabinens stora fönster såg jag större delen av Åredalen och långt borta tornade den svenska fjällkedjan upp sig. Jag önskar att jag kunde peka ut alla toppar som jag ser för det vore häftigt kunna berätta vilken topp som är Syltoppen eller Helagstoppen. Allt ser så nära ut och det känns lyxigt att ha en hel fjällvärld att upptäcka.

Inne i kabinen var det soligt och varmt men så snart som vi klev ut från toppstationen slog vinden emot oss. Enligt tjejen i kassan vid dalstationen blåste det 16 sekundmeter på toppen och det märktes. Den starka vinden blev en häftigt kontrast till solen som letade sig fram mellan molnen. Jag älskar väder och för min del gjorde det inget att det blåste så mycket, det fick mig bara att känna mig ännu mer levande. Från toppstationen kan man välja två vägar till Åreskutans topp, antingen den lite kärvare som går över bergsklipporna eller enklare stig utan klippor. Igår fick det bli den enklare stigen och ganska snabbt var vi uppe på toppen. På en topp där det blåste rejält och ibland hade jag svårt att hålla balansen i den starka vinden.

SONY DSC

Fotokred: Sara Rönne

SONY DSC

SONY DSC

En av många saker som jag uppskattar med Åre är att det finns enkla kartor som beskriver vilka leder som finns i Åredalen. Sara hade med sig en riktig fjällkarta som vi då och då tittade på men vi följde leden på den lilla gratiskartan från Skistar. Igår valde vi led 215 från toppen via Totthummeln ner till byn. Den leden är markerad som svart och det beror nog på att den bitvis är rätt knölig med en massa klippor som ska passeras. Här och där är leden ganska brant så det gäller att ha koll på var man sätter fötterna. Jag tycker inte att man ska avskräckas av att leden är markerad som svart för den är väldigt fin med häftiga skiftningar i naturen. Den är inte alls jobbig att gå utan bara rolig och lite utmanande.

SONY DSC

Efter en hel del rolig klippvandring hade vi kommit ner en massa höjdmeter. Vinden var fortfarande stark men vi hittade ett ställe på Lillskutan där det var lä och det fick bli vårt middagsställe. Med utsikt över Åredalen tillagades maten och jag njöt av att vara ute i det fria. Jag hade svårt att slita mig från middagspausen men till sist blev det lite för kyligt. En sak som är bra med att vara på fjället är att även om man lämnar ett fint ställe så dyker det upp ett nytt vackert ställe. Oavsett var vi gick fanns det mäktiga vyer.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Under tiden som solen började gå ner bakom berget letade vi oss ner mot byn. Samtidigt som vi nådde stigen vid Totthummeln blev det knäpptyst. Vinden hade helt försvunnit och det var som hela fjället lugnade ner sig inför natten. Skogsstigen vid Totthummeln var lummig och genom trädkronorna lyste solens kvällsstrålar. När vi nådde byn igen hade det hunnit bli kväll och vid kabinen sa jag hej då till Sara för att köra tillbaka till Östersund.

När jag körde hem till Östersund hade jag en skön känsla av att det varit en grym eftermiddag och kväll. Jag uppskattar när ett äventyr är storslaget genom sin enkelhet, precis som igår. Att sticka upp på Åreskutan är enkelt, att ha med sig mat för att äta utomhus är enkelt och att ta dagen som den kommer är enkelt. För mig är det innehållet i upplevelsen som räknas mer än något annat. Just gårdagen innehöll allt som jag uppskattar när jag är ut på tur; vackra vyer, kloka samtal med härligt sällskap, stressfritt och god mat. Ett äventyr helt i min smak och för att förstärka den grymma känslan jag tog med mig från Åre så möttes jag av ett sagolikt norrsken när jag klev ur bilen i Östersund. En fulländad dag!

 

Åre deluxe.

Då och då dyker det upp tillfällen som är så speciella och otroliga att det är svårt att beskriva i en text. Orden landar inte riktigt rätt och fotografierna känns lite platta. Att just fotografierna inte gör tillfällena rättvisa kan den här gången bero på att jag fokuserade mer på närvaro än bloggbilder och att min vanliga kamera fick stanna hemma till förmån för annan packning, klackskorna behövde plats. Prioriteringar!

Att orden inte landar rätt beror på att jag är så fylld av intryck, inspiration, tankar och glädje efter en grym helg i Åre att jag inte kan sortera ut vad som är vad. Därför känns det otroligt skönt att känna att jag inte behöver sortera eller prestera. Känslan från helgen kommer länge att finnas kvar i minnet och det är viktigare än prestation. Tids nog kanske det kommer fler bilder eller texten men nu ska jag bara vila i helgens känsla.

En helg värd att minnas, glädjas över och inspireras från. En helg som Sara så magnifikt ordnat för att fira sina 10-år i bloggvärlden. Livet deluxe i The Villa i Åre. En helg fylld med kontraster, precis som Sara och en av dom främsta anledningarna till att jag uppskattar Sara.

Ord kan inte beskriva helgen. Ett tack till Sara känns fjuttigt men tack!!

image

image

Girls day out, Åre.

Tidigt i januari fick jag ett sms av en god vän som undrade om jag ville hänga med på en offpist-camp som heter Girls day out. En dag på Åreskutan med coacher som visade schysst åk och gav tips på hur man åker off-pist. Eftersom jag redan ifjol sneglat på och funderat på att anmäla mig till campen så sa jag såklart ja! En stund senare hade jag skickat iväg en anmälan och fått bekräftelse på att jag hade en plats. Redan då var jag superpeppad och tyckte det var hur länge som helst till den 9:e april!

Så gick månaderna, vintern och vårvintern rullade på. Igår var det plötsligt den 9:e april och dags att bege sig mot Åre för en schysst dag med off-piståkning. Och vilken härlig dag det blev!

image

Alla deltagare och coacher samlades på Cafe Torget där vi fick information om dagen och delades in i grupper. Det fanns en parkgrupp, en brädgrupp och ett gäng off-pistgrupper. Sen begav vi oss ut på Åreskutan. Jag har åkt väldigt lite där så det var grymt att få någon som visade var det fanns bra, trygg och rolig off-piståkning.

image

Jag tycker att det kan vara ett lotteri att sticka iväg på organiserade, kommersiella friluftsaktiviteter. Upplevelsen kan bli toppen, botten eller nånstans däremellan beroende på arrangemanget och deltagarna. Igår blev det toppen och det berodde på flera olika saker. Coacherna var grymma, lyhörda, peppande och pedagogiska. Gruppen som jag åkte med var också kanon, ett gäng tjejer som vara glada och prestigelösa. Det var en skön stämning hela dagen och jag kände aldrig några som helst prestationskrav.

Åkningen då? Även den var rolig och bra. Efter genomgång av vår lavinutrustning började vi med skogsåkning i Ullådalen och det var bitvis utmanande när det blev för tight mellan träden men det var skojigt som tusan. InspireUs som anordnade dagen bjöd på hemlagad lunch i backen och det var välbehövligt efter skogsåkningen.

image

image

Efter lunch blev det ännu mer off-piståkning och vi testade flera olika ställen. Bästa åket var när vi knatade upp en bit mot Åreskutans topp och skidade ner mot Tväråvalvet. Där var snön härligt mjuk och utsikten var galet bra. Dagens bästa åk!

image

image

image

Gårdagen innehöll många olika känslor och tankar men en som var extra tydlig var att det är mäktigt att skida utanför pisten. Upplevelsen är maxad och frihetskänslan total.

Glass, blå himmel och Åre.

Som jag skrev häromdagen har den här vintersäsongen varit lite annorlunda än tidigare år. En sak som jag ibland saknat  har varit att faktiskt ha helt vanligt helghäng med strosande på stan och mysiga fikastunder. Sånt där som jag gjorde för flera år sedan innan naturen svepte in i mitt liv.

Idag blev det en sån dag som kontrast till gårdagens vindpinade fjälltur och det kändes riktigt bra. Ovant, annorlunda och skoj att knata omkring i Åre by och njuta av stället som känns som ett av alla mina hem. Här har jag tillbringat så pass mycket tid att det känns som hemma och som min bakgård.

Jag spanade efter presenter, klurade på framtida planer, spanade upp mot himlen som var fylld med skärmflygare och njöt av Åres bästa glass som serverades på Grädda. En dag utan äventyr, milsvida vyer och ryggsäck men lika fullt en dag värd lika mycket som den med fjälläventyr. Tro det eller ej men jag behöver också såna här dagar i civilisationen med ytliga saker som shopping och spana på folk. Det är kontrasterna som gör livet!

image