I det enkla bor det vackra!

Många gånger behövs det inga ord för att förklara vilken enorm lyx och förmån det är att ha det här runt knuten.

 

 

 

 

 

Längtan efter snö!

Hösten har varit otroligt härlig med massa fina naturupplevelser, den ena vackrare än den andra. Den starka färgskalan som hela hösten funnits i skog och mark börjar sakta försvinna men än skiftar naturen i olika färger.

I takt med att höstfärgerna försvinner kommer längtan efter den vita, fluffiga snön. Det där vita skatten som lyser upp i vintermörkret och som bäddar in naturen i ett mjukt, tyst täcke. Snön som skapar en arena för mängder av olika äventyr. Slalom i pisterna, turskidåkning på fjället och galopp på Bynäsets snöfyllda stigar. Jag vet inte vilket som jag längtar mest efter!

Glädjen var stor när jag härom dagen hittade pyttelite snö på fjället. Nu är det nära till vintersäsongen, är det fler än jag som ser fram emot den? Berätta gärna varför eller varför inte du ser fram emot den.

Topptursevent 2016

Tidigare har jag berättat om att jag för några år sedan kom i kontakt med en otroligt inspirerande person, Camilla. Hon är grundare av företaget, Pure Skitouring som arrangerar toppturer på olika platser i världen.

Ett av dessa event är Pure Freeride Camp Abisko och två år i rad har jag varit på plats i Abisko när det gått av stapeln. Även om jag inte varit gäst på toppturseventet utan haft en annan rolll så har jag haft förmånen att på nära håll uppleva hur extremt bra Camilla arrangerar sina event. Jag kan verkligen rekommendera er att åka på något av hennes event eftersom jag vet att det är hög klass på det som Camilla arrangerar.

I dagarna har Camilla lanserat en ny hemsida med en hel del otroligt spännande nyheter. När jag kollade på hemsidan kände jag att jag ville åka på alla event och allra helst Japan. Min skidåkning är dock inte tillräckligt bra för den typen av skidåkning, än….

Kolla gärna in Pure Skitourings hemsida, dröm er bort och boka snabbt som tusan om ni är sugen på att åka. Platserna brukar bokas upp rätt snabbt. Själv planerar jag att delta på Pure Freeride Camp Abisko även säsongen 2016, på ett eller annat vis.

Men innan dess hoppas jag på en skidresa till sydligare bredgrader, förhoppningsvis redan i januari…

Det är som vackrast när det skymmer.

Vy längs vägen.

En av många saker som jag uppskattar är att göra spontana utflykter eller upptåg. Starta dagen helt oplanerad och se vad som händer. Försöka ta andra vägar än den vanliga, bara för att spana på utsikten efter den vägen och se om det finns några spännande besöksmål eller bra ställen för att bara vara. Ofta blir oplanerade dagar och vägar väldigt bra, det känns roligt att inte veta vad som väntar runt nästa vägkrok eller om några timmar.

 

För någon vecka sedan valdes en annan väg till fjällen västerut och då bjöd naturen på vyn som ni ser ovan. Det är verkligen något magiskt med dimma, vatten och en sol som försöker bryta igenom dimman. Det är nästan så att man förväntar sig att något sagoväsen ska visa sig vid sjökanten.

Den här hösten har kantats av vackra, dimmiga dagar som jag dessvärre missat att fota. Istället för att gräma mig över det får jag satsa på att fotografera den frostbitna naturen som snart dyker upp. Och kanske fånga årets första snöfall, det vore häftigt!

Skidsäsongen är nära.

Med stormsteg närmar sig skidsäsongen. Enligt Skistar-appen gjorde jag fjolårets premiäråk i slalombacken den 22 november. Snart ett år sedan och jag hoppas såklart att årets premiär blir tidigare än så, ifjol öppnade Vemdalsbackarna redan den 13 november. Hur gärna jag än hoppas att det blir en tidig säsong så tror jag att jag får vänta minst en månad på att åka slalom.

Mitt stora dilemma inför vintersäsongen är vad jag ska satsa på, jag vill så mycket men behöver prioritera i i mina. Skidor har jag, så det räcker och blir över. Likväl kunde jag idag inte låta bli att spana på nya skidor, eller nya och nya. Hyrskidan i Undersåker har begett sig till Östersund i helgen och har stor utförsäljning av fjolårets hyrskidor. Riktigt bra priser på riktigt bra skidor. Jag kunde inte låta bli att gå dit för att spana på skidorna. Jag hittade både pistskidor och topptursskidor som skulle sitta fint. Länge och väl resonerade jag med försäljaren om vilka pistskidor som skulle passa mig och till sist hade jag två att välja mellan. Längre än så kom jag inte, jag kunde inte välja mellan skidorna och jag kunde inte heller bestämma mig om det var pistskidor som jag ska prioritera. Så jag gick hem utan skidor eftersom ett skidköp inte bör göras spontant och dessutom är jag otroligt sugen på en skidresa…..

Allt det här är verkligen ett lyxdilemma och ett rätt så angenämt sådant. Hur gör ni andra skidåkare, nya skidor varje säsong eller vänta tills skidorna är sönderåkta? Och har ni några tips på riktigt grymma skidor?

TGIM – thank God it is Monday!

På fredagseftermiddagarna är den ständiga frågan, vad ska du göra i helgen? Frågan dyker upp vid fikarasterna på arbetsplatsen, bland kompisarna och även på sociala medier. Hur ofta är det någon som i början av veckan frågar vad du ska göra under veckan? Jag tror att den frågan inte är lika vanlig och därför undrar jag, vad händer just dig i veckan? Vad ser du mest fram emot?

 

Jag ser fram emot att få gå på föreläsning på onsdag, bolla funderingar med kloka personer, klura på vinterprojekt och göra bra saker varje dag.

Lite USA-tips

Igår delade Sara/Träningsglädje, med sig av tips på bra restauranger som hon besökt over there och samtidigt uppmanade Sara till att dela med sig av egna tips. Så här kommer mina bästa tips på restauranger i Washington DC och Philadelphia. Jag kan inte sticka under stol med att jag älskar att gå på restaurang när jag hälsar på min syster och vänner i Philadelphia och Washington DC. Utbudet är enormt, både vad det gäller prisklass och typ av meny, det finns något för alla.

Mitt absoluta favoritställe är ett enkelt hak som heter ”Lost Dog Cafe”. Det ligger strax utanför Washington DC och du måste ha bil för att ta dig hit. Meny består främst av olika smörgåsar och pizzor men jag brukar alltid välja en smörgås, vilket i sig är en utmaning eftersom det finns ett 50-tal att välja på. Som förrätt rekommenderar jag ”Green Dog Dip”, en varm röra av kronärtskocka och spenat som serveras med tortillachips. Hur gott som helst. ”Lost Dog Cafe” är ett ställe som är förknippat med mängder av minnen, här hängde jag ofta under min studietid och haft många roliga stunder. En av mina vänner från studietiden möter gärna upp mig för middag där när jag är i DC, trots att hon bor över en timme bort. Just för att det här stället är så speciellt för oss. När jag sist var i USA fanns det bara en ”Lost Dog Cafe” och det bidrog till att stället är så bra, det tillhör inte en kedja utan kan köra sin egen stil. Nu såg jag man utökat med flera restauranger, förhoppningsvis är alla lika bra som ursprungsrestaurangen.

Ett annan restaurang som jag gärna besöker tillhör en kedja och finns i många amerikanska städer, ”The Cheesecake Factory”. Ni hör ju själva, ett himmelrike för oss som tycker om Cheesecakes. Det är inte bara efterrätterna som är fantastiskt goda utan även maten håller hög klass. Tipset här är att bestämma sig innan vad man vill prioritera, förrätt eller efterrätt eftersom man inte orkar båda. Nog för att förrätterna är grymma men på ett sådant här ställe är det nästan en synd att inte beställa cheesecake. Ofta är det lång kö för att få ett bord så se till att ha god tid på er.

Mitt i Washington DC finns en gammal anrik hamburgerrestaurang, ”Ollie’s Trolley” som servera pommes som är bland dom bästa som jag någonsin ätit. Anledningen till att deras pommes är grymma beror på deras hemliga kryddning. Om man har tur kan man ibland charma till sig en liten plastburk med kryddor för att ta hem till ens egna matlagning. Under lunchtimmarna ringlar kön ofta ut på gatan så det är smart att undvika lunchrusningen. 

Inget besök till USA är komplett om jag inte äter frukost eller brunch på ett bra frukostställe. Min syster vet om detta och tar alltid med mig på bra ställen. Ett riktigt bra ställe heter ”Nudy’s Cafe” och finns på några olika ställen runt Philadelphia. Meny har många goda frukostalternativ och jag har ofta svårt att välja. Vem skulle inte ha svårt att välja mellan French Toast och goda omeletter?

Givetvis finns det många fler bra restauranger runt Washington DC och Philadelphia men det får räcka för ikväll. Tids nog kommer fler USA-tips hoppas jag!

Friluftsmat.

För mig handlar äventyr, vandringar och utflykter om en helhetsupplevelse och inte bara om att ”bocka” av saker för att man ska ha gjort just den saken. En del av upplevelsen kan vara god mat och sällan smakar maten så gott som ute i naturen. Givetvis uppskattar jag även det som restauranger och fikaställen erbjuder, speciellt småskaliga sådana, men det är ett helt annat inlägg. Eftersom jag tycker att friluftsmat är en viktig del i helhetsupplevelsen så tänkte jag ge lite inspiration. Håll till godo!

På förra helgens tur i Bydalsfjällen blev det en enkel pastasås från det jag hittade i kylen. Salami, paprika, zucchini blandas i en smaksatt crème fraiche och serverades tillsammans med färsk pasta. Superenkelt, snabblagat och gott. Färsk pasta har jag ofta på turerna, tar inte längre tid än snabbmakaroner men otroligt mycket godare. Efter klättring en sensommareftermiddag blev både mat och miljön lyxig. På strandkanten i solens sken tillagades laxknyten som innehöll lax, fetaost och citron. Knytena fick plats i en av stormkökets kastrull och snabbt var laxen färdig att äta. Under tiden som laxen fick vila, frästes grönsaker i stekpannan och en romsås blandades. Det här är kanske inte en middag som man drar med sig ut på långtur men bilen stod parkerade en kort bit från sjön så packningen behövde inte begränsas.

Fjälltapas är bland det bästa jag vet när jag är ute på tur. Det är bara att gå till charkdisken, välja det som man tycker är gott och packa ned i vandringsryggsäcken. Både ostar och rökta charkuterier håller sig bra och tar inte alls mycket plats i ryggsäcken. Lätt värt varenda extra gram när man får njuta av godsakerna i en härlig miljö, oavsett om det är fjäll, skog eller vid vattnet.

Vissa kanske kör kylskåpstömning, en bra idé och det funkar lika bra med ryggsäckstömning för att få till en god måltid. Efter en vandring i Skuleskogen fanns det en hel del mat kvar i ryggsäcken och snabbt svischades det ihop till en grym lunch. Man tagar vad man haver som Kajsa Warg sa en gång i tiden.

Vintertid tar matlagningen ibland lite längre tid och då är det viktigt att tänka till på vad som funkar i det kalla vädret. Jag tycker att man redan på hösten märker att det tar längre tid för bränslet att värma upp vatten eller mat. För att hjälpa bränslet lite på traven är det smart att undvika att ställa den i snön som vi gjorde när den här bilden tog. För att minska koktiden på vintern brukar jag förbereda maten hemma och bara värma upp den på stormköket. Chili con carne och gulasch är bra tips på maträtter som är enkla att laga hemma och väldigt goda att äta en kall vinterdag.  Förutom all god mat som man kan laga på stormköket så vill jag såklart nämna en gammal, god klassiker. Varm choklad och en vanlig macka. Det går alltid hem och vem kan inte motstå en mugg varm choklad på fjället?

Dela gärna med er av era tips på god friluftsmat.

Höstvandring i Bydalsfjällen.

Under färjeturen mellan Isön och Norderön var sikten obefintlig, dimman låg tät över Storsjön. Mellan Norderön och Håkansta fortsatte dimman att ligga som ett lock över sjön och först med några meter kvar till stranden såg man land från färjan. Så plötsligt, strax efter första uppförsbacken i Hallen öppnade sig dimridån och himlen blev klarblå. Någon kilometer senare tornade Bydalsfjällen upp sig och jag visste att jag hade en grym fjälldag framför mig.

 

 

En höstdag som var som gjord för att njuta lite extra. Pausen blev timslång, utsträckta i fjällsluttningen med solen i ögonen. Det var svårt att bryta upp från pausen men längre upp på fjället väntade en panorama över Storsjöbygden och Jämtlandsfjällen.

Långt i fjärran syntes Skäckerfjällen med alla dess toppar, ett område som är ett av Jämtlands vackraste. Lite närmare finns Åreskutan, svårt att tro att det snart åks skidor där.

Delar av Storsjön var fortfarande täckt i ett lätt dimhölje. Långt därborta finns vägen till Östersund, helt otroligt att få bo så nära den här fjällvärlden.

På andra sidan sjön finns Drommen med Dromskåran och tittar man riktigt noga så ser man den, ungefär i det soliga partiet på bilden. Dromskåran är en otroligt mäktig naturformation och bör upplevas. Oavsett om man går i den eller ser den på håll så framkallar den en häftig känsla.

Mot slutet av vandringen hade det hunnit bli eftermiddag och solen började leta sig ned bland fjälltopparna. Strax innan bilen tänkte jag att idag var en sån dag då jag hade kunnat stannat på fjället hur länge som helst. Vilken löjligt bra fjällhöst det är!