Längtan till tältnätter och fjälläventyr. 

Rätt som det är omfamnas jag av en enorm längtan till olika platser eller upplevelser. Det kan vara allt från USA-längtan till enkla upplevelser i närområdet. Längtan känns tydligt och starkt.

Just ikväll överväldigades jag av en längtan efter fjälläventyr med tältnätter. Jag är medveten om att jag nyss tillbringade flera nätter i tält när jag firade midsommar i skärgården men oaktat det så är jag supersugen på att sova i tält. Jag vet inte vad som triggade längtan. Kanske var det att jag fick mersmak när jag var i skärgården eller kanske var det behovet av vidderna som kickade igång suget efter ett flerdagars fjälläventyr. Eller så var det kvällens tapasmiddag med goda ostar och charkuterier som påminde om hur lyxigt jag brukar ordna det på tältturerna. Mest troligt är det en kombination av flera saker. 

Jag tror det är dags att börja planera för en riktigt fjälltur, det var på tok för länge sedan. En sån där fjälltur som innehåller vackra vyer, goda samtal, lugn, energi och lite lyx. En riktigt härlig fjälltur som sätter sig i minnet och som en kan tänka tillbaka på med glädje. Undrar var jag ska vandra den här gången? 

Annonser

Topptursförsök på Jengegietje

I torsdagskväll åkte vi upp till Borgafjäll och slog upp tältet en bit upp på fjället. På så vis var det lätt att ta sig ut på fjället igår, långfredagen. I går morse blåste det tokmycket och vi bestämde oss för att vänta ut vinden en stund. Efter ett tag mojnade det. Ryggsäckarna packades med matsäck, spade, lavinsond och förstärkningsplagg. Trancivern kontrollerades än en gång innan den fästes utanpå understället. Därefter var det bara att knäppa på sig skidorna och ta sig upp mot dagens mål, ett topptursförsök på antingen Klöverfjället eller på Jengegietje.

IMG_1918

Topptursskidorna med Klöverfjället i bakgrunden.

Båda fjällen har samma anmarsch till att börja med vilket gjorde att vi bestämde att vänta med att bestämma vilken topp som vi skulle ge oss på. Med tanke på att jag aldrig varit i Borgafjäll så spelade det mindre roll för mig utan jag var nöjd oavsett vad vi hittade på.

Jengegietje

Jengegietje

Vårt första mål var Klöverstugan för en fika innan toppförsök. Uppe vid stugan träffade vi ett gäng som åkt upp med 69 grader Nord, ett företag i Borgafjäll som erbjuder en rad olika aktiviteter. Det här gänget körde catski, vilket innebär att en cat (vessla) transporterar åkarna upp till toppen av olika fjälltoppar och därefter kan man åka offpist nedför. Ett alternativ till att knata uppför topparna. IMG_1882

Efter vår fika intill Klöverstugans vägg bestämde vi oss för att göra ett toppförsök på Jengegietje, en topp på 1477 meter över havet. Jag kände redan halvvägs upp att min ork inte riktigt räckte till, därför bestämde vi oss för att dela på oss och jag stannade halvvägs upp till toppen. Detta var ett gemensamt beslut med olika säkerhetsaspekter noga invägda. Jag skidade ut mot bäckravinen och där hittade jag lä i en lavinsäker sluttning. Innan åkningen ned till Klöverstugan passade jag på att njuta av solen, vidderna och lugnet.

Utsikten från Jengegietje

Utsikten från Jengegietje

Efter en stunds solade var det dags att ge sig av neröver. Snön var rätt varierande men helt klart bättre än den gången jag var upp på Oldklumpen. Jag kände, återigen, att jag har en del att utveckla vad det gäller offpist. Tids nog lyckas jag!

IMG_1892

 

Långt där uppe syns M i början av bäckravinen. På håll såg det riktigt härligt ut med helt egna svängar.

 

IMG_1896Det är sådana här gånger jag önskar att jag hade en systemkamera så att jag skulle kunna zooma ännu närmare. Å andra sidan vet jag inte hur praktiskt det är med en systemkamera på toppturer. Men det vore skoj att ha en!

Klöverfjället

Klöverfjället

Efter topptursförsöket och offpiståkningen nedför fjället var det dags att bege sig ned mot tältet för ännu en övernattning. En dag på fjället går fort. Trots bitvis starka vindar och ett halvdant toppförsök var jag grymt nöjd med dagen. Det var otroligt skoj att få besöka ett nytt fjällområde, Borgafjäll och dit åker jag gärna igen.

 

En klok person…

…har sagt till mig att man ska inte ångra det man inte gjort. Just nu försöker jag lyssna på hans råd även om det är svårt då jag känner jag så otroligt gärna hade velat vara i Tromsö eller Abisko just nu. Jag vet att jag gjorde ett medvetet val baserat på olika saker men lik förbaskat finns det en del av mig som ångrar att jag inte åkte dit tidigare i veckan. Argh….frustrationen är stor just nu eftersom det känns som semestern trillar iväg lite för fort och jag har svårt att njuta av att bara vara. Jag vill se och uppleva saker men inte helt ensam utan gärna tillsammans med någon eller några likasinnade naturälskare. Gång efter annan får jag höra: ” ja, men du kan ju åka själv”. Absolut kan jag göra det men jag har gjort så otroligt många resor, utflykter och äventyr ensam genom åren att ja, helt ärligt så är jag vansinnigt less på det. Av den anledningen har det blivit lite stiltje i semesterplanerandet. Tyvärr 😦

En liten plan lyckades jag och Ingela i alla fall få till igår.

Johan Rambrandts böcker är grymma och här hittar jag alltid bra inspiration.

Igår passade jag på att hälsa på Ingela. Hon är äventyrskompisen som sällan bangar för att hitta på något. Efter lite klurande gjorde vi en preliminär plan på att göra en variant på fjolårets grymma löptur till Blåhammaren. Antingen utgår vi från Storvallen och tar oss upp till Blåhammaren eller så utgår vi från Storulvån och tar oss upp till Sylarna. Båda alternativen kommer att bli en utmaning med tanke på den lilla träningsmängd som jag skrapat ihop det här året. Det som är skönt med Ingela är att hon inte har något som helst problem med att jag springer långsammare än henne. Istället för att muttra över det så springer hon ut i terrängen och springer snabbare där för att sedan komma tillbaka till leden. Lite intervallträning helt enkelt. Skönt när det är enkelt att få ihop en fjälltur som passar båda!

Så var det…

…semester. Efter en löjligt hektisk vår och försommar på jobbet var jag otroligt nöjd med att gå på semester igår. Innan jag gick hem bjöd jag min arbetsgrupp, eller ja, de som inte redan gått på semester, på fika. Jag tycker det är skönt och viktigt att, tillsammans med sina arbetskamrater, få avrunda på ett lugnt sätt innan semestern istället för att bara slänga iväg ett stressat hej då.

Fjäll och sjö i en härlig kombination. Två av de mest rofyllda miljöer som finns.

Fjäll och sjö i en härlig kombination. Två av de mest rofyllda miljöer som finns.

Även om det känns fantastiskt skönt med semester var det med visst vemod som jag gick hem igår. När vi drar igång i höst igen fattas det två personer i gruppen då dom ska vara långlediga. Det kommer att märkas att dom inte är där! Jag trivs så grymt bra med dessa två kollegor och ja, det blir tomt utan dom och jag kommer att sakna att jobba tillsammans med dom. Att en av dom dessutom haft en stor, positiv och viktig del i min arbetssituation och arbetsmiljö förtjänar egentligen ett inlägg för sig men av olika skäl väljer jag att inte dela med mig av det på bloggen. Förutom avsaknaden av mina två arbetskamrater innebär hösten mest troligt andra förändringar för min del. Mina känslor inför det är många och tudelade men innan dess ska jag njuta av ledighet. En ledighet som kommer att ägnas åt att hämta hem på en massa olika plan så att jag kan ta kloka beslut i augusti. Jag vet vad jag vill, jag vet vad jag behöver och det i sig är en skön känsla.

Semestern inleddes med en båttur till Verkö Slott för middag.

Semestern inleddes med en båttur till Verkö Slott för middag.

Men nu, nog med jobbsnack, jag har ju semester! Jag har bestämt att inte bestämma något inför årets semester. Mina första lediga dagar tänker jag ägna åt att ta det lugnt, stöka undan vissa måsten och i övrigt inte göra så mycket. Efter det får jag helt enkelt se vad jag känner för och vilka idéer som dyker upp. Jag tänker ta dagarna som dom kommer och försöka planera så lite som möjligt. Jag har dessutom fått fri tillgång till en fin islandshäst som jag gärna vill passa på att dra ut i skogen med. Bara det är semester nog för mig.

Den icke avstängda delen  av Bynäset, Frösön. Hit kommer det bli flera ridturer i sommar.

Den icke avstängda delen av Bynäset, Frösön. Hit kommer det bli flera ridturer i sommar.

 

Om jag räknat…

…rätt så är det två veckor kvar tills dess att min semester börjar. I år fick jag tyvärr tidig semester eftersom jag för tillfället jobbar på en annan avdelning än där jag egentligen jobbar. Jag måste erkänna att det känns trist att inte ha den period som jag borde ha enligt semesterschemat. Speciellt trist då vissa saker som jag tänkt göra var planerade utefter att jag skulle ha sen semesterperiod. Men, det är inte så mycket att göra åt det just nu utan det är bättre att se fram emot sommarledigheten.

Semester var det ja. Just nu har jag ingen som helst plan för mina fyra veckors ledighet. Det finns platser jag vill åka till och det finns personer som jag vill besöka. Jag har även ett enormt stort behov av vila och återhämtning eftersom de sista veckorna på jobbet varit aningen galna. Lägg därtill en del privata engagemang som tagit energi vilket har gjort att sommarenergin inte riktigt infunnit sig än.

Dock är det skönt att veta att jag vet exakt vad som ger energi och vad som tar energi. Skogsridning, klättring, fjäll, sjöar och kloka, omtänksamma vänner varvat med väl vald egentid ger enormt mycket energi och bra återhämtning. Jag tror att det är just dessa aktiviteter och personer som jag ska prioritera på min semester. Mycket mer än så tänker jag inte planera den här sommaren utan jag tar dagen som den kommer och får se vart resan går. Alternativ finns det ju gott om, eller vad sägs om västkusten, Tromsö, Abisko eller Jämtlandsfjällen.

1431morgon-vid-nulltjc3a4rn.jpg

 

Ute i naturen…

…byter djuren från vinterskrud till sommarskrud. Jag borde göra samma sak och ge upp tankarna på mer skidåkning men vägrar ge upp funderingarna på ännu en vårtur på skidorna. Idag var jag ute och åkte en sväng, tittade bort mot fjällen och där finns det faktiskt en hel del snö kvar. Dessvärre har jag inte riktigt haft möjlighet att komma mig iväg till fjälls den här helgen. Istället har jag hälsat på mamma, fixat med Spring för livet Östersund och kollat in en fjällstuga.

Vill ha, vill ha, vill ha... Och nog kan man fortfarande åka utför i backarna!

Vill ha, vill ha, vill ha…Och nog kan man fortfarande åka utför i backarna!

Ja, en fjällstuga….ni vet en sån där som jag gärna vill bo i när jag inte bor i staden. En stuga dit jag kan åka och andas frisk, härlig fjällluft. Stugan passade mig perfekt, hade nog redan inrett den innan jag kom dit och det första som jag sa när jag klev ur bilden var: ”lägg i kundkorg”. Nog för att stugan verkligen var hur mysig som helst men det finns lite som måste åtgärdas inom en snar framtid och det bör jag ta i beräkningen. Det gäller att inte rusa iväg och lägga ett bud utan att tänka igenom alla praktiska saker. Hmm, jag gissar på att det kanske blir lite sömn och många funderingar i natt.

Här kan jag bo och trivas.

Här kan jag bo och trivas.

Förutom fjällstugan har jag även kollat in banan för vårt lopp. Som tur är har kommunen varit riktigt duktiga och röjt upp efter stormen Ivar. Det är bara på några få ställen som vi behöver lägga om bansträckningen. Vi har fått väldigt många sponsorer till loppet och slutsumman till Barncancerfonden kommer att bli betydligt större än vad vi hade kunnat ana. Kolla in loppets hemsida för mer information. Kom även ihåg att anmäla er, det kommer bli ett roligt och jobbigt lopp.

Lite mindre vindfällor än sist jag försökte springa här.

Lite mindre vindfällor än sist jag försökte springa här.

Nu är det dags att drömma vidare om nya äventyr och fjällstugor. På tal om äventyr, kolla in Hannas blogg om några dagar, hon är minsann på Svalbard. Ännu ett ställe som jag gärna vill besöka.

Måndag kl.19-nånting…

…avgår tåget som kommer att ta mig så långt norrut i Sverige som jag någonsin har varit, nämligen Abisko. Ibland dyker det upp tillfälligheter som det inte går att bortse från och detta är ett sådant. Jag kommer att vara uppe i Abisko en dryg vecka. Boendet blir på STF Turiststation Abisko.

Ikväll försöker jag packa men det är inte helt enkelt att veta vad jag ska ta med mig. Oftast packar jag på tok för mycket kläder så denna gång tänkte jag försöka begränsa mig lite. Givetvis får både turskidorna och topptursskidorna följa med. Min tid i Abisko är till viss del planerad och till viss del oplanerad. Det är lätt att förväntningarna drar iväg men det mesta i livet blir ju vad vi gör det till. Min förhoppning är att göra Abiskoupplevelsen till en grym erfarenhet och det enda som är säkert med den kommande veckan är att den blir spännande, lärorik, snörik och äventyrlig. Ett norrsken på det så är min fjällvecka fulländad!

Annan årstid, annat fjäll men känsla kommer nog att vara densamma.

Annan årstid, annat fjäll men känsla kommer nog att vara densamma.

Snön som dök…

…upp här i stan tidigare i veckan verkar tina bort. Tråkigt men jag tänker inte sura för det utan packar ihop snyggskidorna och kör västerut imorgon istället. Ett tag hade jag funderingar på en tältövernattning, det hade varit spännande och säkert kanonfint eftersom det nyss varit fullmåne. En övernattning på vinterfjället kräver dock mer planering än vad jag lyckades med den här veckan. Eller ja, planering å planering, oftast behöver jag ju bara fixa käk och egen utrustning så brukar det andra lösa sig på något märkligt vis. Med andra ord är det inte alls speciellt ansträngande men ibland är det skönt att komma hem efter en fjälldag och just den här helgen är det just vad jag behöver.

Vintertältning kan vara så här fridfullt.

Vintertältning kan vara så här fridfullt. Förhoppningsvis hinns det med senare i vår. 

Nåja, tillbaka till morgondagens utflykt. 17 mil från stan finns ännu ett av mina favoritfjäll. Det är väl mer ett område än ett enda fjäll och det är Skäckerfjällen. Jag var dit i höstas, blev stormförtjust och tror att det är ännu vackrare på vintern än på hösten. Där finns många toppar att bestiga. Dessvärre är flertalet av dem så pass långt in i området att det kräver en övernattning för annars hinner man inte dit såvida man inte skidar i mörkret. Jag vill verkligen skida långt in i området för att komma till topparna som få personer besöker men det får bli senare i vår. Jag hittade ett annat blogginlägg om skidåkningen i Skäckerfjällen. Inspirerande läsning hittar ni här.

Lill-Anjeskutan ligger inom räckhåll för en dagstur och det är dit lördagens färd styr. Toppen är 1153 meter över havet och det ska vara ungefär 5.5 kilometer dit. Avståndet beror givetvis på vilken väg man väljer. Väl uppe på toppen finns det några olika åk nedför fjället. Imorgon hinns det nog bara med ett utförsåk och vi väljer nog åket ned mot Anjan. Det har kommit en hel del snö den hör veckan. Det innebär en större lavinfara och därför väljer vi den brant som har minst lutning med, förhoppningsvis, minst lavinrisk. Självklart har jag respekt för snön, det är stora krafter när den släpper från fjällsidorna. Jag har givetvis med mig den säkerhetsutrustning som krävs, inklusive en alpin fjällräddare, så ni förhoppningsvis kan ni vara lugna.

En av Skäckerfjällens många toppar.

En av Skäckerfjällens många toppar.

Åh, vad jag längtar tills imorgon. Snö, skidåkning och trevligt sällskap kan bara betyda en sak….en grym dag!

För någon månad…

…sedan tyckte jag att jag var värd en liten present. Nåja, liten och liten men med tanke på vad jag åstadkommit det senaste året så fick det bli något som jag verkligen önskat mig länge, nämligen ett par toppturskidor med tillhörande stighudar och pjäxor. Ingen billig present till mig själv men vad tusan, jag är en friluftsnörd och då kostar det ibland. Vissa lägger pengar på skönhet och inredning, jag lägger pengar på saker som jag behöver i mina olika äventyr. Var och en väljer vad de lägger pengar på och jag är otroligt nöjd med att jag valde att shoppa min fina skidor på Fjellpuls här i Östersund.

Mina grymma skidor, Seven Summit från Dynafit.

Mina grymma skidor, Seven Summit från Dynafit. Jag gillar att snöleoparden som används som logotyp visar vad som är höger och vänster skida 🙂

Nu när jag har skidorna hoppas jag att det blir många chanser till fler fina toppturer. Till skillnad från vanlig turåkning krävs det sällskap när man kör toppturer men som tur är känner jag en hel del trevliga personer som gärna sticker ut. Förhoppningsvis lyckas jag och några av dom få till ett skidäventyr nu till helgen. Det snöar ute så det kommer bli fina förhållanden. Nu gäller det bara att välja fjäll, jag är nog mest sugen på Offerdalsfjällen eller på Skäckerfjällen. Vi ska klura vidare så får jag berätta senare vart skidorna styr. Jag har ju även lovat att skriva om toppturen på Åreskutan. Tids nog hinner jag med allt som jag vill 🙂

Offpiståkning på Åreskutan.

Offpiståkning på Åreskutan.