Härligt regnväder!

Som jag skrivit tidigare så gillar jag väder, framför allt väder som är mer levande och ruskiga! Som nu, regnguden har öppnat himlen och det öser ner. Mysigt!

I väntan på en god väns målgång på Stockholm Maraton passar jag på att äta på ett av mina favoritställen, Ciao Ciao på Jungfrugatan. Förutom grym pizza har jag fått finfin underhållning av killen i kassan. Han är på toppenhumör och det märks. Skoj med glada människor som visar det 🙂

Strax dags för målgång, bäst att bege sig så jag inte missar henne. Hon är grym, hon kommer springa in på en tid runt 4 timmar. Det utan gps-klocka som hjälp utan enbart för hon känner sig kropp otroligt väl och vilket tempo hon håller. Imponerande!

Bra Stockholmshäng!

Idag har den härliga Stockholmskänslan varit mer närvarande. Utbildningen har varit givande och i pauserna har jag strosat på ett av mina favoritställen när det gäller utbildningsmiljö. Solen sken och en massa bra minnen dök upp i huvudet. Sånt gillar jag!

En träningsform som jag uppskattar och saknar hemma i Östersund är hinderbana. Så grymt roligt, effektivt och jobbigt. Funderar på att avsluta utbildningsveckan på fredag med en sväng på den här hinderbanan. Får se om tiden räcker till det.

En skön vårdag i Stockholm avslutades på ett av mina favoritsätt. Ett enkelt, kravlöst men ack så givande samtal med en person som står mig nära. Vi ses inte så ofta men när vi ses, så är det som det var igår vi sågs. Ikväll var inget undantag. Att personen dessutom är en klok och kompetent person som alltid gör mig glad är en stor bonus!

Känslor som saknas.

Jag försvann visst ett tag från min blogg. Det finns ingen som helst förklaring eller ursäkt mer än att jag saknat känslan för att skriva. Eftersom den känslan är viktig för mig väljer jag hellre bort att skriva än att tvinga mig till ett inlägg som blir halvdant. Givetvis dyker det upp halvdana inlägg då och då men den här gången valde jag bort bloggen helt.

Vad har avsaknaden av känslan berott på? Enklaste svaret är att jobbet har tagit musten ur mig. Den energi som jag hade för några veckor sedan har varit som bortblåst. Sjukt intensiva jobbdagar där en sak har avlöst en annan har gjort att mina kvällar och helger enbart tillåtit återhämtning. Ingen hållbar situation i längden och ingen situation som jag trivs med. Jag tycker dock inte om att gnälla så därför tänker jag inte skriva mer om jobbet. I grunden har jag det riktigt bra på mitt jobb, trivs med högt tempo och har intressanta saker att jobba med. Helheten är värt så mycket mer än att gnälla över småsaker!

Dessvärre har den där känslan hängt med hit till Stockholm även om den ter sig på ett litet annat sätt. Eller egentligen borde jag skriva att det är en känsla som saknas här också. Jag har sett fram emot en vårvecka i Stockholm. Längtat och varit superpeppad! 

Nu när jag väl är här så vet jag inte vad som har hänt. Både pepp, energi och inspiration saknas. Stockholm känns ovant och jag vet inte riktigt var jag ska ta vägen. Funderar på om det beror på att jag bor vid Centralen och det är inte Stockholm för mig. Jag trivs bättre på Östermalm, Kungsholmen och Söder. Där finns det Stockholm som jag trivs med!

Det kan också vara så enkelt att energibortfallet hemma i Östersund varit större än jag insett, att jag fortfarande behöver återhämta från det och därför saknas den grymt härliga Stockholmskänslan som jag brukar ha. Som jag skrev nyss, det hjälper inte att gnälla så det slutar jag med nu.

Istället kryper jag ner i sängen tidigt och vilar ikapp lite. Imorgon är en ny dag så får vi se vad den kan bjuda på 🙂

Kvarntorpet och trollska skogar.

I dagarna två har skogstigar i närheten av fjällstugan utforskats. Ett miljöombyte från fjällen tills dess att det är dags för fjällturer igen.

Igår fick Naturstigen i Vemdalen visa vägen till Kvarntorpet, en fin glänta där en torpare med familj bodde för väldigt länge sedan. Gläntan, eller torparens tomt var inhängnade av en gärdsgård och stenmur.

Längs Naturstigen fanns det informationstavlor som berättade om olika djur och även om dåtidens begivenheter. Till exempel om en av Sveriges kungar som besökte Vemdalen på sin Eriksgata. Kungen hade med aig kaffebönor på sin tur. Ett modernt påfund som husmor tyckte var hårdkokta, hon visste inte att bönorna skulle malas innan kokning. Så kan det gå!

Som ni ser är torparens glänta som gjord för fler utflykter under barmarkssäsongen. Om ni tittar noga på bilden ovan ser ni utsikten över Vemdalen. Hit blir det fler besök!

Idag var det dags för ett andra försöka att gå hela Äventyrsstigen. Till den kan man gå från fjällstugan och den är ett mysigt alternativ om man vill hålla sig på hemmaplan.

Äventyrsstigen följer en bäck i en ravin. Terrängen är likt en trollskog. Grön, lummig och fylld med frisk luft.

I ravinen växer massor av olika växter och det är väldigt få som jag kan namnen på. Blåbärsris och lingonris kände jag dock igen. Senare i år ska jag se om jag kan plocka bär där.

Här och där skapade bäcken vattenfall som mynnande ut i små pooler. Vissa av poolerna var så pass stora att det nog går att bada i dom en varm sommardag!

Helgen blev alltså i skogens tecken, skog som varit fylld med syrerik luft och en hel del energi. En helg helt i min smak!

Björnfrossa och kolbullar!

I förmiddags packades ryggsäckarna för upptäcktsfärd från fjällstugan i Björnrike. Stugan ligger i slutet av en liten väg och strax bortom stugan finns det en stig, Nipstigen. Enligt kartan skulle Nipstigen leda till en liten sjö där det fanns några vindskydd. Det var målet för dagens utflykt!

Stigen gick i kuperad skogsterräng, över stockar och stenar. Med tanke på dagens blåst var det skönt att gå bland träden som skyddade från vinden. Några hundra meter bort på stigen fanns det fornlämningar, fascinerande att det fanns männsikor som levde här för väldigt länge sedan och att det fortfarande går att se spår från den tiden!

En bit längre bort fanns det en rätt stor myrstack. Redan innan den dök upp hade jag fått lite björnfrossa och när jag såg den här myrstacken förstärktes den. Uppenbarligen är det någon, läs björn, som slagit i myrstacken. Hmm, coolt och läskigt på samma gång. Jag skulle verkligen vilja se en vild björn men jag vill inte möta den efter en smal stig. Konstigt det där med hur björnfrossa bara kan dyka upp. Ända sedan barnsben har jag tillbringat mycket tid i skogen men det var först ifjol som jag började bli björnrädd. Under dagens tur var den känslan extra stark. Det fanns en björn i krokarna! 

Nåja, det går ju inte nojja över björnar så vandringen gick vidare genom skogen. Strax innan sjön kom en stor bäck nerforsande i skogskanten, all snö smälter på fjället och leter sig ner mellan träden. Vatten är ett häftigt element, oavsett vilken form den kommer i.

Efter en stunds vandring längs stigarna dök sjön upp. En perfekt badsjön till sommaren. Idag var den perfekt att stanna till vid för att äta lunch. Som jag skrev igår var det kolbulle på menyn!

Det är verkligen löjligt gott med kolbulle och framför allt löjligt enkelt. Lite fläsk, lite olja och lite smet på mjöl, salt och vatten. Svårare än så är det inte. Lyxigt på ett enkelt sätt!

Efter en skön lunchpausen blev det skoterleden hem till stugan. Alltid roligare att gå en runda än att ta samma väg fram och tillbaka. Dagens runda blev nog sju, åtta kilometer i väldigt kuperad terräng. En perfekt tur för stiglöpning när jag väl börjar springa igen. Tids nog så….

Vårtankar!

Efter några intensiva dagar på jobbet känns det skönt att vara ledig i fyra hela dagar. Härligt, oplanerade dagar i Härjedalen. Under bilfärden hit klurade jag en del kring våren och lite på sommaren. Tankar på vad jag vill göra och vad som känns viktigt. Precis som Sara (Träningsglädje) skrev för ett tag sedan är bilturer fantastiska för funderingar på allt mellan himmel och jord.

Om jag ska vara helt ärlig så kom jag egentligen inte fram till så himla mycket och det känns bra. Ibland är det gott nog att fundera och reflektera, allt behöver inte ha ett syfte.

Även om många av mina funderingar stannade vid just funderingar så var det några tankar som jag vill försöka införliva under våren och sommaren. En av dessa är att sticka ut i naturen för att laga mat så ofta som möjligt, gärna en gång i veckan.

Det är himla enkelt att få till god mat utomhus, antingen tar jag med Trangiaköket eller så gör jag upp en eld och sen är det bara fantasin som sätter gränser. Dessutom har jag en fin kokbok om friluftsmat som jag fick av min goda vän L8.

Kolbulle är en av mina absoluta favoriter när det gäller enkel och god friluftsmat. Nu var det på tok för länge sedan jag åt kolbulle och därför står det på menyn för en av helgens luncher. Vad är din favoriträtt när du lagar mat ute i naturen? 

Stockholmslängtan!

Precis som jag ibland kan få en enorm längtan tillbaka till USA får jag ibland en enorm längtan tillbaka till Stockholm. Den har kickat in rejält nu!

 

Under några år bodde jag i Stockholm och där har jag upplevt otroligt mycket. Jag förknippar staden med en massa härliga, glada minnen och jag blir glad när jag tänker på alla mina upplevelser därifrån.

 

När jag är nere i Stockholm utnyttjar jag sällan kollektivtrafiken, såvida jag inte ska utanför tullarna. Jag trivs med att strosa genom staden, kila in i olika butiker och ta en fika på något mysigt ställe. Vissa upplever Stockholm som stressigt men för mig är det rofyllt att promenera längs gatorna, gärna på Söder, Östermalm eller Kungsholmen. 

Nu var det länge sedan jag var till huvudstaden och det är nog därför som längtan gjort sig påmind. Längtan efter mina smultronställen som bara finns innanför tullarna. Längtan efter att köpa praliner av chokladtanterna på Ejes, längtan efter en promenad på Djurgården, längtan efter citypuls och längtan efter skratt och goda samtal såsom jag haft så många gånger i Stockholm.

 

 

I slutet av maj har jag en hel vecka inbokad i Stockholm. Jag ska gå en utbildning via jobbet, bo på hotell mitt i city och fullkomligt njuta av våren. Förvisso kommer utbildningen att vara rätt krävande men jag ser verkligen fram emot den, det är spännande att utvecklas och det hoppas jag att jag kan göra under den här utbildningen. Efter fem dagars intensiv utbildning unnar jag mig en helg i Stockholm. Då ska jag göra det som jag längtar efter, som jag ser fram emot det!

 

Stockholm i mitt hjärta!

I en annan värld.

Med 5 kilometer till närmsta byn känns omvärlden väldigt långt borta. Så nära men ändå känns det som jag är i en helt annan värld. En värld utan krav, utan tankar på jobb eller vad jag borde göra i mitt hem. En värld av natur, solsken, långa måltider och umgänge över generationsgränserna.

Här finns det inga klockor som styr eller förväntningar att ta hänsyn till. Bara här och nu. Hur enkelt som helst!

Fjällstugedrömmen är sann och lika fantastisk som jag visste att den skulle vara. Jag har många äventyr i Härjedalen att se fram emot och våren har precis bara börjat.

Viktiga inlägg bör länkas vidare!

Häromdagen skrev Explorista om katastrofen i Nepal. Jag tycker att hon skrev himla bra så jag ordar inte vidare i ämnet utan länkar vidare till hennes inlägg!