Björnfrossa och kolbullar!

I förmiddags packades ryggsäckarna för upptäcktsfärd från fjällstugan i Björnrike. Stugan ligger i slutet av en liten väg och strax bortom stugan finns det en stig, Nipstigen. Enligt kartan skulle Nipstigen leda till en liten sjö där det fanns några vindskydd. Det var målet för dagens utflykt!

image

Stigen gick i kuperad skogsterräng, över stockar och stenar. Med tanke på dagens blåst var det skönt att gå bland träden som skyddade från vinden. Några hundra meter bort på stigen fanns det fornlämningar, fascinerande att det fanns männsikor som levde här för väldigt länge sedan och att det fortfarande går att se spår från den tiden!

image

En bit längre bort fanns det en rätt stor myrstack. Redan innan den dök upp hade jag fått lite björnfrossa och när jag såg den här myrstacken förstärktes den. Uppenbarligen är det någon, läs björn, som slagit i myrstacken. Hmm, coolt och läskigt på samma gång. Jag skulle verkligen vilja se en vild björn men jag vill inte möta den efter en smal stig. Konstigt det där med hur björnfrossa bara kan dyka upp. Ända sedan barnsben har jag tillbringat mycket tid i skogen men det var först ifjol som jag började bli björnrädd. Under dagens tur var den känslan extra stark. Det fanns en björn i krokarna! 

image

Nåja, det går ju inte nojja över björnar så vandringen gick vidare genom skogen. Strax innan sjön kom en stor bäck nerforsande i skogskanten, all snö smälter på fjället och leter sig ner mellan träden. Vatten är ett häftigt element, oavsett vilken form den kommer i.

image

Efter en stunds vandring längs stigarna dök sjön upp. En perfekt badsjön till sommaren. Idag var den perfekt att stanna till vid för att äta lunch. Som jag skrev igår var det kolbulle på menyn!

image

Det är verkligen löjligt gott med kolbulle och framför allt löjligt enkelt. Lite fläsk, lite olja och lite smet på mjöl, salt och vatten. Svårare än så är det inte. Lyxigt på ett enkelt sätt!

Efter en skön lunchpausen blev det skoterleden hem till stugan. Alltid roligare att gå en runda än att ta samma väg fram och tillbaka. Dagens runda blev nog sju, åtta kilometer i väldigt kuperad terräng. En perfekt tur för stiglöpning när jag väl börjar springa igen. Tids nog så….

Annonser

4 tankar om “Björnfrossa och kolbullar!

  1. Bär du med dig en stekpanna när du vandrar? Nog för att jag tycker att det är viktigt med bra mat men det känns lite hardcore (säger hon som en gång tagit med sig glasspinnar i en termos på en picknick i skogen).

    • Nja, det hör inte till vanligheterna att stekpannan är med men igår var det så. Det skulle ju inte bli någon lång tur men den blev längre än tänkt. Igår vi flera med ryggsäckar så det blev inte tungt för nån av oss….mao är jag inte hardcore!
      Glass i termos var något nytt 🙂

  2. Vilken drömdag! Och kolbulle, det måste vara ungefär samma som kolbotten? Min bästa barndomsrätt, som givetvis endast skall avnjutas i skogen/vid sjön i en slogbod vid en öppen eld 🙂

    Björnar ja. Var ofta ute och plockade bär med mormor när jag var liten och några gånger såg vi tydliga färska spår efter björn. Jösses vad jag kunde bli rädd, men samtidigt lite förväntansfullt pirrig. Ungefär som på Svalbard, fast där var det övervägande djup rädsla. De björnarna känns det inte som en kommer undan på något sätt.

    • Ja, det var en riktigt bra dag! Som alltid i skog och fjäll 🙂
      Kolbotten vet jag inte vad det är men säkert ungefär samma sak som kolbulle. Roligt med minnen som är tydliga från barndommen 🙂 Kan tänka mig att Svalbardsbjörnarna inte är att leka med, men oaktat björnarna så finns Svalbard på reselistan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s