Å så fanns där fjället Skamtind!

Nu har det hunnit gå en vecka sedan jag kom hem från Tromsö men det är först nu som jag haft möjlighet att titta igenom bilderna från kameran. Jag trodde att jag tagit många, många fler bilder och blev lite förvånad att det var så få. Att det blev få bilder kan antagligen beror på att jag hade fullt sjå med att njuta av allt som omgav mig. Hur som helst, här kommer några bilder från kameran. IMG_1938Låt mig presentera Skamtind på Kvalöya. Fjället som totalt besegrade mig, både fysiskt och mentalt. Fjället som fick mig att förstå att norska fjäll, oftast, är aningen brantare än tidigare fjäll jag vandrat. Fjället som bjöd på grymma vyer och härlig frihetskänsla. IMG_1929

Skamtind är ett ganska populärt fjäll där många vandrar till toppen och det var också vår tanke.  Det var inga problem att se stigen trots att det inte fanns några markeringar för leden upp till toppen. Bilvägen slutade nästan precis vid fjällfoten så det var bara att hoppa ur bilen och påbörja vandringen. Det här med lite lätt vandring för att komma igång och få upp pulsen existerade inte på den här turen.

Istället var det stigning från första början och pulsen skenade iväg ganska rejält. Att det dessutom var en så där 20 grader varmt gjorde även sitt till. Jag hade inte klätt mig rätt utan hade byxor och t-shirt istället för linne och shorts. Jag var ju i Nord-Norge, borde det inte var kyligare där?

 

20150730_195658[1]

 

Höjdmetrarna avlöste varandra i snabbt takt, det var konstant rätt uppför. Snabbt insåg jag att min kondition inte var kompatibel med Skamtind. Avsaknaden av kontinuerlig träning gjorde sig påmind och jag svor tyst för mig själv, hur blev det så här? Självklart vet jag svaret, tränar man inte backe så blir man heller inte bra på backe. Simple as that!

20150730_182630[1]

 

Ju högre jag vandrade ju mer sjönk mitt humör och tålamod med mig själv. Pauserna blev många, Hanna peppade mig och visade upp ett stort tålamod. En fikapaus skulle kanske lösa problemet, påfyllnad av energi brukar kunna göra susen.

IMG_1935

 

Fikapausen innehöll såväl gott fika som kloka ord från Hanna. Alltid en bra kombination. Jag bestämde mig för att fortsätta en bit till, försökte byta mentalt fokus och fokuserade på allt det vackra som omgav oss.

 

IMG_1933

 

En bit längre uppför Skamtind tog jag ett beslut. Beslutet var mer styrt av känslor än av pannben. Jag bestämde mig för att vara nöjd med den bit som vi vandrat och vända om istället för att låsa på att vi, till varje pris, skulle nå toppen. För mig var det viktigare att ha en hyfsat behaglig vandring än att nå toppen genom att pressa mig ytterligare när både kondition och pannben lyste med sin frånvaro.

20150730_183525[1]

 

Givetvis förstod jag att utsikten från toppen på Skamtind skulle vara grym och värt slitet men jag kände mig helt säker på mitt beslut. Vyerna som jag såg under vandringen räckte gott och väl, jag kände mig mer än nöjd.

För mig är det inte antal toppar, kilometer eller höjdmeter som räknas utan det är upplevelsen och äventyret som räknas. Nu låter det kanske som en förskönad efterhandskonstruktion men det är verkligen så det är för mig. Jag behöver upplevelsen och njutningen mer än en avbockad topp. Dessutom så är det ju så att Skamtind finns kvar och det betyder att om jag vill så kan jag nå toppen en annan gång. IMG_1936

Vi vandrade ner från fjället. Eftersom vi inte kände oss helt redo att vända tillbaka till Tromsö så hittade vi en stig längs vattnet som vi följde en bit. Efter ett tag försvann stigen och vi fick hoppa mellan stenblocken istället. Vi passade på att ta vår andra fikapaus. Långt bort på fjorden såg vi Hurtigrutten tuffa förbi.

IMG_1937

 

Dagen övergick till kväll och det var svårt att slita sig från den här vyn. Oaktat hur lång eller kort min vandring uppför Skamtind blev så var jag otroligt nöjd med dagen. Det blir inte alltid som man tänkt sig, den här dagen blev det ett misslyckat toppförsök på Skamtind eller så blev det en lyckade vandring på Skamtind. Vilket väljer man att se?

Annonser

Fjellheisen och Tromsö Skyrace

Inför resan till Tromsö fick jag flera förslag på vad jag kunde hitta på. Bland annat tipsade Sara,Träningsglädje om att åka upp med Fjellheisen till Flöya och spana in utsikten därifrån. Fina vyer kan jag aldrig få nog av så jag tyckte att det tipset var väl värt att testa och idag fick Flöya stå som värd för en söndagstur.

image

Hanna och jag valde dock bort linbaneturen på väg upp utan knatade istället en stig upp. Stigen var bitvis brant och ständigt omgiven av enorm grönska. Just idag var vyerna inbäddade i mjölkvit dimma och så såg det ut även uppe på Flöya.

image

Jag trivs på fjället oavsett väderförhållande och miljö så trots uteblivna vyer gick det ingen som helst nöd på mig idag. Det vara bara att anpassa sig, extra tröja på och ståfika.

image

Under vandringen kunde jag inte låta bli att fundera på var det skulle passa bra att slå upp ett tält för en övernattning. För nog vore det häftigt att komma tillbaka till Tromsö och göra en tälttur.

image

Förutom strosande på Flöya passade jag även på att hejja på löparna som deltog i Tromsö Skyrace. Den långa banan var cirka 45 kilometer och den korta cirka 20 kilometer. Lägg därtill ett antal höjdmeter!

image

Det är andra året som man kör Tromsö Skyrace och deltagarantalet har vuxit sedan dess. Jag är helt övertygad om att det är ett häftigt lopp att springa men i dagsläget är jag inte ett dugg peppad på att springa ett så pass krävande lopp. Däremot kan jag tänka mig att vandra banan om tillfälle ges framöver.

image

Vi valde att åka med Fjellheisen nedför fjället. Helt plötsligt dök Tromsö upp och det var skoj att få se ön från ett annat håll eftersom jag tidigare bara sett ön från Kvalöya.

image

Tillbaka på Tromsö promenerade jag längs kajen. När jag blickade upp mot Flöya var toppen fortfarande täckt i dimma. Jag får helt enkelt åka dit en annan gång för att spana på utsikten. Hur som helst har det varit en bra söndag!

Skamtind, Kvalöya

image

Några bilder från torsdagens tur på Skamtind, Kvalöya. Upplevelseberättelse och fler bilder kommer när jag är hemma i Sverige igen.

image

Strålande sol, vindstilla och magiska vyer. Livet de lux!

image

Fikapaus med fjordutsikt!

image

Snirklig väg ner till Rekvik. Mer vågigt grus än någon annan väg jag åkt på. Som tur var höll Hannas bil ihop så vi kunde åka på nya äventyr nästa dag!

Klättring vid vattnet.

image

Min klättring har tyvärr lyst med sin frånvaro den här säsongen men idag blev det äntligen klättring. Som jag har längtat!

image

Inte nog med att det var fantastiskt roligt att klättra, det var även fantastiska vyer från Brennsholmen, Kvalöya. Innan dimman och regnmolnen drog in såg vi bland annat över till ön Senja.

image

Hur inbjudande den här stranden än såg ut så var det lite för kallt för ett dopp idag. En annan gång…

Som ett barn inför julafton!

Exakt så känner jag mig inför morgondagens resa till Tromsö!

image

Kvällen har ägnats åt att packa det jag behöver under mina dagar i Tromsö. Det viktigaste plockades fram först, det var givetvis klätterprylarna och vandringskängorna (som behöver putsas lite). Utöver det känns det inte som jag inte behöver ta med mig så mycket mer än friluftskläder.

image

Jag brukar ofta bli retad för att jag alltid har med mig så många skor på mina resor. Den här gången ska jag verkligen försöka att minimera både packning och antal skor som får följa med. Men, hur jag än räknar så blir det minst fyra par. Jag tror ju knappast att det funkar med klätterdojjor eller vandringskängor om jag vill testa någon bra resturang. Eller vad tror ni?

Min förhoppning är att somna i tid ikväll men risken är att jag fastnar i googlande om Tromsö. Jag har fått en hel del riktigt fina tips på vad jag kan hitta på och det tackar jag för. Nu ska jag bara se till skriva ned tipsen, kolla in hemsidorna och ta med mig så mycket bra information som möjligt. Förvisso har jag grymma Hanna som personlig guide i Tromsö men vem vet, ni kanske har tipsat mig om något som hon inte vet om.

Bokat och klart!

image

Med 10 arbetsdagar kvar till semestern bokade jag äntligen en semesterresa. Redan ifjol fick jag ett erbjudande om att besöka Tromsö men då kom jag mig aldrig iväg.

I år dök chansen upp igen och då kunde jag inte tacka nej. Och vem skulle tacka nej till ett sådant erbjudande?

Jag har knappt rest i Norge så därför ser jag verkligen fram emot att få upptäcka delar av Nordnorge. Bilder därifrån visar upp ett otroligt vackert och mäktigt landskap. Åh, vad jag längtar!

Om ni har några bra tips om Tromsö så får ni gärna dela med er till mig.