En finare lördagsmiddag

I lördags var första helgen i mitt nya hem. Tillsammans med Sara hade jag planerat att det skulle firas med eld och middag utomhus. Vad jag inte visste var att Sara och Katta dessutom hade planerat att överraska mig med ett spontant besök från Katta. Gissa om jag blev glatt överraskad när Katta dök upp tillsammans med Sara för frukost hemma hos mig. Så här och så här såg vår dag ut genom linserna på deras kameror. 

Men, jag snabbspolar lördagen fram till kvällen och middagsdag. Vi ville laga mat på elden och slippa dra med stormköket. Eld är liksom aningen mysigare! Efter en del klurande bestämde vi oss för varma mackor och soppa. 

I julklapp fick jag ett mackjärn och sedan tidigare har jag en lite större kastrull som jag använder på öppen eld. Enkelhet är bra så soppan köptes på Ica. Till varma mackorna plockade vi det som fanns i Saras kyl och min kyl. Den här gången blev det:

  • Halloumi
  • Bacon
  • Röd lök
  • Soltorkade tomater
  • Smör
  • Spenat
  • Och så lite extra ost

Mackorna smördes hemma och ja, det blir verkligen bäst om det är smör på utsidan också. Bacon och halloumi stektes hemma. 

I skenet från Åre och slalombackarna hittade vi en tyst plats vid Åresjön. Katta tände en eld och så snart elden började spraka fixade vi ihop mackorna. Två små mackor åt gången fick plats i mackjärnet. På ena hörnet av elden puttrade soppan och i det andra låg mackjärnet. Efter en stund hördes det hur osten fräste till av eldens värme och en härlig doft av mat spred sig runt vår lägereld. 

Alltså på riktigt, lördagens varma macka kan ha varit den godaste jag någonsin ätit. Kombinationen av halloumi, bacon och spenat var helt galet bra! Soppan var också god och värmde gott där vi satt under stjärnhimlen.En lördagsmiddag väl värd att minnas! 

Annonser

Man tager vad man haver.

Förra helgen gjorde jag och Sara en fäbodtur. I mitt inlägg om den berättade jag att vi lagade mat på Trangiaköket. Så länge det inte blåser storm eller jag har en massa annan packning så ser jag inga problem med att ta med Trangiaköket, oavsett årstid. Den lilla extra energi som det tar att bära mer saker vägs upp av att få varm mat även på vintern. Nu var det ju i och för sig plusgrader förra helgen men i alla fall.

Förra lördagen när vi skulle iväg fick jag uppdraget att fixa ingredienserna till lunchen. Jag struntade i att åka på affären och tog det som jag hade hemma. Det blev något av en repris på det som jag serverade på Andersön men vissa saker hade jag bytt ut. img_7022

I ryggsäcken hade jag packat ner spetspaprika, lök, svamp och pepparsalami som fick utgöra bas till en sås. Med fanns också crème fraiche, lyxig halloumi och bulgur (även om jag lurade Sara och sa att det var couscous). Under tiden som grönsakerna och salamin tärnades kokades vatten för bulgur. Jag är medveten om att det inte är någon snabbmat som jag beskriver men som bekant vägrar jag stressa på utflykter och det gäller även när jag lunchar. Bulgur går förhållandevis kvickt att koka och strax innan den var klar frästes grönsakerna för att sedan blandas med crème fraiche. Med lite god vilja lyckades vi få till att bulgur och sås var färdiga samtidigt. Vi kunde dock inte hålla oss från att äta halloumin så snart den var klar. Varför vänta liksom? Sammantaget blev det en god och värmande lunch. Till efterrätt fick vi varm choklad!img_7042

img_7046

Med staden inom synhåll.

Som jag så många gånger tidigare har skrivit så gillar jag att upplevelser och äventyr kan vara både enkla och nära. Om man kombinerar det med att laga god mat utomhus så har man en fin kväll som ger frisk luft, intressanta samtal och ny energi. Ett otroligt enkelt recept på ett vardagsäventyr, precis som Helena uppmuntrar till i sitt inlägg #52vardagsäventyr

Häromkvällen åkte jag och min kompis Hanna till Andersön, ett naturreservat några mil utanför Östersund. Med oss hade vi ved, kameror, liggunderlag, stormkök och mat. Vi parkerade längst in på ön och gick ut till strandkanten där det fanns en eldstad.

Hanna ordnade elden och jag fixade med maten som jag lagade på Trangiaköket. Jag hade plockat ihop det jag hittade hemma och ute på ön blev det till en god middag. Hackad paprika, svamp, potatis och lök fick fräsa tillsammans med kikärtor. Till det stekte jag halloumi från Skärvångens bymejeri, det godaste halloumi någonsin. Hemma hade jag blandat ihop crème fraiche och sötsur sås som jag serverade till mitt hopkok. Hanna hade tagit med bröd och smör. Vips så hade vi en lyxig, god vardagsmiddag.

SONY DSC

Det blev en kväll där staden och vardagens brus kändes väldigt långt borta. Jag hade haft en galen dag på jobbet och så fort jag hörde eldens sprakande var det som att jobbdagen bara försvann. Östersund och Frösön syntes från stranden där vi satt. Så nära och samtidigt väldigt långt borta. Tystnaden var påtaglig och gick nästan att ta på. Det är otroligt häftigt att vara nära civilisation och känna att man är i en helt annan värld. 

 

Det är ju ganska enkelt.

Häromdagen skickade jag sms till två av mina vänner här i Östersund med en inbjudan till en middag på onsdagseftermiddagen. Jag skrev också att det var en utomhusmiddag där vi tillsammans valde plats. Av olika anledningar valde vi bort att köra till mina vanliga utflyktsmål som Bynäset eller Andersön. Istället gjorde vi det superenkelt för oss och stack till Östersunds skidstadium där det finns ett vindskydd strax nedanför Arctura.

Med oss till vindskyddet hade vi ved, muurikka-panna och ingredienser till middagen. När vi knatade ner till vindskyddet hade det hunnit mörkna och snöflingorna singlade ner från himlen. I ljuset av pannlampor och skidskyttevallens strålkastare började vi förbereda inför middagen. En av oss fixade elden, en annan hackade grönsaker och den tredje fixade varm saft till sin son.

SONY DSC

SONY DSC

Efter en stund hade elden värmt upp Muurikka-pannan tillräckligt för att steka maten. Oljan fräste till när grisköttet från en gård i Offerdal las ner i pannan. Jag äter fortfarande kött och därför är jag så himla glad att jag har möjlighet att köpa närproducerat kött från djur som knatat ute i det fria. När köttet verkade genomstek fick det sällskap av svamp, paprika och lök som senare kryddades med fajitaskryddor. Alla ingredienser fick puttra ihop en lagom stund. Under tiden plockade vi fram tortillabröd, riven ost och crème fraiche. När kött och grönsaker var färdigstekta plockade var och en ihop sin egen wrap av det som vi dukat fram. Precis som alltid när mat lagas utomhus smakade det fantastiskt gott.

Recept på friluftswrap: 

  • valfritt kött eller vegetariska protetinkälla
  • paprika
  • lök
  • svamp
  • olja att steka i
  • fajitaskryddor
  • crème fraiche
  • tortillabröd
  • riven ost

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Det är sådana här kvällar som förhöjer vardagen och ger lite guldkant till mörka vinterkvällar. Enkelheten med hela grejen var slående. Jag hade med mig varma kläder till jobbet och bytte om där. På väg från jobbet kompletteringshandlade jag och fem minuter från våra hem hittade vi ett vindskydd. Maten som vi lagade var enkel, god och snabb. Eftersom tid verkar vara en bristvara i dagens samhälle så kan jag bara säga att en sån här grej tar ungefär ingen tid alls, vare sig för planering eller genomförande. Det är ju ganska enkelt att få till ett vardagsäventyr, helt enkelt!

Höstmiddag i skogen.

För några dagar sedan berättade jag att Johanna och jag varit ute i skogen för ett enkelt vardagsäventyr, en friluftsmiddag i en skog strax utanför Östersund. Eftersom vi bara hade en kort promenad till vårt uttänkta middagsställe hade vi med oss ved för att kunna göra upp en eld. När Johanna erbjöd sig ta med ved föreslog jag att vi skulle laga grönsaksknyten på elden som en del av middagen.

Knyten på öppen eld är enkel, god och variationsrik friluftsmat. Den här gången blev det paprika, rödlök, zucchini och skogschampinjoner. Under tiden som Johanna fixade elden skar jag grönsakerna i bitar, blandade ihop allt tillsammans med olja och salt på foliebitar. Jag hade också med halloumi och sötpotatis som jag stekte på Trangiaköket. Sötpotatis börjar bli en favorit för mig att ha med ut på äventyr, den är smakrik och går förhållandevis snabbt att tillaga. Halloumi är alltid rätt och förhöjer vilken middag som helst. Jag hade också med mig en lime som vi pressade över grönsakerna och halloumin när maten var färdiglagad. Som sås hade jag gjort det enkelt och tagit med en smaksatt crème fraiche. Jag bryr mig mig sällan om tiden när jag är utomhus så jag kan inte berätta hur lång tid att tillaga middagen, det var en lagom stund som gick ganska snabbt. Ofta har jag inga recept heller utan höftar till och det brukar bli bra. Våra grönsaksknyten med halloumi blev otroligt goda och grönsakernas smaker framhävdes i det enkla. En variant på den här rätten är att lägga halloumin i knytena och då behövs inte stormköket.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Efter en god varmrätt trollade Johanna fram en riktigt höstig efterrätt, äppelpaj a la friluftsmat. Johanna hade blandat tärnat äpplen med socker, kanel och smör i folieknyten. Dessa knyten fick ligga i den falnande elden under tiden vi åt varmrätten och var färdiga precis när vi ätit upp. När Johanna öppnade knytena doftade det fantastisk och vi delade upp äpplena i kåsorna för att sen smula havrekex över och hälla över en skvätt vaniljsås. Om man är ute på en dagstur eller kvällstur kan man verkligen unna sig att ta med lite extra godsaker. Det förhöjer upplevelsen mångfalt och är så värt det.  

Att laga mat utomhus är inte krångligt och ibland känns det som jag oftare lagar mat utomhus än hemma. Jag tror att det beror på att jag tycker att maten smakar lite bättre utomhus och för att det är så himla mysigt att pyssla på med mat ute i naturen.

Fjällwrap med grillkorv.

En matklassiker på fjällturer eller utflykter är grillad korv med bröd. Personligen tycker jag att grillkorv är gott men att det är rätt trist att äta med vanligt korvbröd. Därför är jag himla glad att mitt Björnrikegäng tagit grillkorven till en helt ny nivå med ett enkelt recept och lärt mig hur man gör en lyxig fjällwrap.

Det enda som behövs är tortillabröd, basilika, hyvlad gurka, crème fraiche, grönsallad och picklad rödlök. Ja, och såklart en riktigt god korv. Jag väljer gärna närproducerad korv med hög kötthalt. I välsorterade butiker i Härjedalen finns ofta korv från Bruksvallarnas rökeri och deras produkter är mina favoriter.

Det är enkelt att tillaga det här receptet. Det är bara att hyvla gurka, ta med sallad och basilika och plocka ned det i ryggsäcken tillsammans med resten av sakerna. Rödlöken förbereds hemma enligt receptet nedan och sedan är det bara knata ut på fjället.

Picklad rödlök:

  • 2 rödlökar
  • 1 dl ättika
  • 2 dl socker
  • 2 dl vatten

Vispa ihop socker, vatten och ättika tills sockret har löst sig. Skiva löken tunt och lägg ner i skålen, låt vila i lagen i minst 30 minuter. Eftersom löken ska med på fjälltur så går det bra att lägga den i en glasburk istället för en skål och på så vis kan löken vila i lagen under tiden som du vandrar på fjället. Superenkelt.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Det är ju lätt att tycka att det verkar tjorvigt att ta med alla ingredienser och framför allt att pickla rödlök men det är inte alls speciellt besvärligt. Tortillabröd tar betydligt mindre plats än korvbröd och resten av sakerna tar inte heller speciellt stor plats. Jag tycker dessutom att det är mysigt att plocka ihop sin egen korvwrap vid den öppna elden ute på fjället.

SONY DSC

 

Över öppen eld.

Eld är mitt absolut favoritelement och att laga mat över öppen eld är såklart också en favorit. Det är något extra rofyllt över att tända en eld, låta den brinna kraftigt och tillaga maten över flammande lågor. Att ha med sig en muurikka-panna eller kolbullepannan kan ibland vara viktmässigt osmart på en fjälltur. Istället passar jag på att laga mat som tillagas på muurika eller kolbulle-panna när jag är i fjällstugan eller på till exempel Andersön. Häromdagen blev det kolbullar vid eldstaden nedanför fjällstugan. Bland färgsprakande löv och med utsikt över Sonfjället fixades kolbullar över den sprakande elden.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Kolbullar är knappast den nyttigaste maten eftersom den är rätt flottigt. Men jag tycker att det finns en annan aspekt av just den här maten, att den är nyttig för själen. För mig är kolbullar så mycket mer än mat, jag har många fina minnen kopplade till kolbullar. Kolbullar innehåller bara några få ingredienser, det är mjöl, salt och vatten som blandas till en filmjölkstjock smet. Innan smeten hälls i stekpannan så steks tärnat fläsk knaprigt. När fläsket är knaprigt häller man i smeten i den heta stekpannan. Kolbullen är tjockare än en pannkaka och därför tar den lite längre tid att steka. Efter en stund vänds kolbullen i pannan så att den steks på båda sidor. När den är färdigstekt är det bara att ta upp den och njuta av den direkt. Vissa serverar den tillsammans med lingon men jag tycker att den är godast som den är.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Att laga mat över öppen eld gör sig extra bra på hösten och min förhoppning är att hösten bjuder på många fler tillfällen att brassa käk över eldens lågor. Det passar så himla bra att komplettera den färgstarka hösten med en värmande eld.

Pastalunch på Hoverberget.

En av mina målsättningar under sommaren var att äta utomhus en gång per vecka. Det spelade ingen roll om det var frukost, lunch eller middag utan huvudsaken var att jag var utomhus. Jag lyckades nästan med min målsättning. På ett eller annat vis har jag nog ätit ute i naturen i stort sett en gång i vecka den här sommar. Jag vill försöka fortsätta med det även under hösten och egentligen finns det inget som hindrar det. Bara möjligheter och mängder av fina ställen att besöka.

I lördags var jag och min vän Katta till Hoverberget för ett lördagsäventyr. Jag hade packat med Trangiaköket och ansvarade för lunchen medan Katta fixade allt gofika. Eftersom jag nyss var till Ås Trädgård och köpte närproducerade grönsaker tog jag med en del av dessa till vår lunch. Jag hade även färsk pasta, mozzarella och kallrökt skinka hemma. Tillsammans med grönsakerna blev det en lyxig pastalunch som jag tillagade i ett vindskydd på Hoverberget.

SONY DSC

SONY DSC

Vid kortare dagsturer tycker jag att färsk pasta är perfekt att ha med sig. Självklart tar den mer plats än vanlig pasta men å andra sidan blir den klar snabbare och på så vis sparar man bränsle. I lördags visste jag att det skulle bli en kortare tur så jag plockade inte bort onödiga förpackningar som på pastan eller mozzarellan. Är det en längre tur är det smartare att ta bort dom hemma, både med hänsyn till vikten och till skräpet. Men som sagt, i lördags var en kort tur så extra vikt och skräp gjorde inget utan det kunde jag bära omkring på. I lördags visste jag att det inte skulle finnas vatten att tillgå så jag hade med mig extra vatten i ryggsäcken.

SONY DSC

Efter vår tur på Hoverberget satte vi oss i ett vindskydd och jag började laga maten. Först satte jag ihop Trangiaköket och därefter skar jag upp lök, sockerärtor och zucchini från Ås Trådgård. Jag la alla grönsaker i stekpannan som jag använde som lock till kastrullen med pastavatten. Även om värmen från kastrullen inte ger värme att steka i så går det fortare att koka upp vatten om kastrullen har ett lock. När vattnet hade kokat upp la jag i den färska pastan som fick koka tills dess att den var nästan klar. Eftersom jag inte hade fräst grönsakerna klart så plockade jag av pastan en stund innan den var klar och lät den gå klart i sitt vatten under tiden som jag fräste grönsakerna. Att fräsa grönsakerna gick snabbt och pastan hann inte bli överkokt eller slibbig som den kan bli om den står ett tag.

När grönsakerna var klara hällde jag bort pastavattnet och blandade ner grönsakerna tillsammans med pastan. Jag hade med mig en miniflaska olivolja och ringlade över olja innan jag serverade pastan tillsammans med mozzarellan, den kallrökta skinkan och toppade med färska körsbärstomater. En riktig pastalunch tillagad och serverade utomhus, det enda som saknades var ett gott italienskt rödvin.

SONY DSC

En friluftsmiddag på Lillskutan, Åre.

Som jag berättade om igår var jag på tur i Åre och då passade Sara och jag på att äta friluftsmiddag på en fin plats på Lillskutan. Jag tycker om att laga mat utomhus så därför kommer jag framöver dela med mig på bloggen om detta. Jag har sällan några recept men på ganska enkla sätt går det att skapa otroligt goda maträtter även när man är utomhus.

Jag tar gärna med mig Trangia-köket när jag sticker iväg på olika äventyr i naturen. Ibland kan det passa bättre att göra upp en eld och ibland passar Trangia-köket bättre. Oftast blir det naturens förutsättningar och mitt humör som får styra på vilket vis jag ska tillaga maten. Om jag har med mig Trangia-köket så blir det återigen naturens förutsättningar som styr vilken maträtt som passar. Om det inte finns ett vattendrag i närheten så är det dumt att planera för en pastamiddag för så himla kul är det inte att släpa flera liter vatten som bara ska användas som pastavatten.

Gårdagens friluftsmiddag planerades i bilen på väg upp till Åre. Jag var lite osäker på om vi skulle ha tillgång till ett vattendrag och därför valde jag bort maträtter med pasta, bulgur eller annat som behövdes kokas. Med tanke på att detta bestämde jag mig för att handla lite olika saker till en wrap. Jag har varit supersugen på halloumi ett tag så det fick det bli, en halloumi-wrap. Men det går ju inte bara ha halloumi i en wrap så jag köpte också bacon, paprika, champinjoner och avokado. Som kryddning och istället för sallad köpte jag färsk koriander. Som bröd valde jag de minsta tortillabröden som jag hittade på affären, jag tror att de heter mini-tortillas. Ingredienserna till middagen ganska liten plats i ryggsäcken, speciellt eftersom jag hade rivit av koriandern från sin kruka och lämnat krukan i bilen.

SONY DSC

Efter en stunds vandring på fjället var det dags att laga middag. Eftersom det blåste rejält blev det en stor utmaning att se till att inget blåste bort på fjället. Jag hade verkligen sett fram emot att toppa min wrap med koriander så jag var jag extra noga med den så att den inte skulle blåsa bort. Det första vi gjorde var att sätta ihop köket och skära upp grönsakerna. Efter det stektes baconen krispigt och användes fettet från baconet till att steka halloumin och grönsakerna i. Det ger extra smak och så behöver man inte ta med sig något annat att steka i. Avokadon skars i små bitar och koriandern fick vara som den var.

SONY DSC

wp-image-559703373jpg.jpeg

När allt var färdigstekt och uppskuret var det bara att plocka ihop sin lilla wrap av det som fanns på fjällbordet. Solen lyste, vinden hade mojnat lite och maten smakade exakt så där bra som den gör när man äter den ute på tur. Igår tog den en stund att laga maten, kanske tjugo minuter, eftersom det var en del att skära och olika stekomgångar. Om väder, tid och bränsle ger utrymme för extra matlagningstid så tycker jag att det inte gör något att det tar tid. Det är oftast bara trevligt att få sitta och fixa med maten, det ger en möjlighet att stanna upp och bara njuta av tillvaron.

Friluftsmat de luxe.

Om man har hängt med i min blogg ett tag så vet man att jag gillar att lyxa lite när jag är ute på äventyr, oavsett om det är dagstur eller flerdagarstur. En ståfika i flurväder blir så mycket trevligare med en god macka med salami och brie istället för skinkost. Det är liksom helheten som gör upplevelsen. Om man har möjlighet att ta med lite extra vikt så är det lätt värt det. När man har kajak så har man verkligen alla som helst möjligheter att lyxa till det och då kan det se ut så här:

Lunch med sill, lax, ägg, mjukstut och bubbel.

Förrätt med bresaola, solroskärnor, parmesanost och olivolja.

Pannkaksfrukost med jordnötssmör och hemlagad hjortronsylt. Givetvis behövde man inte blanda tillbehören.

Tapaslunch och ett gott rödvin.

Risotto med kantareller, sötpotatis, parmesanost, knaperstekt bacon och solroskärnor.