Äventyr med guldkant.

Ibland känns det lite uttjatat att skriva att jag älskar kontraster och att jag gärna lyxar lite på mina äventyr i naturen men det är lätt att förespråka något som jag gillar. Oavsett om det är vid en bergsklippa, på fjället eller vid vatten så ser jag ingen som helst anledning till att inte unna mig det där lilla extra som sätter en extra guldkant på turen. Det är ofta väldigt enkelt och ger ett sånt fantastiskt mervärde att jag ser till att unna mig det.

För mig handlar guldkant på turerna ibland om att ha riktigt bra mat, gärna lokalproducerat och färsk mat så långt som möjligt. Men det finns andra sätt att höja turerna till en extra nivå och här kommer några av mina tips:

Nu framemot sensommaren börjar det skymma. Om man bor i stugor så märks det extra tydligt att det börjar att bli mörkare men även om man sitter utanför tältet så blir det lite skumt framemot kvällen. Då är det både mysigt och lyxigt att plocka fram värmeljus ur ryggsäcken. Att sitta på fjället med tända ljus, det är svårslaget och det är lätt att fastna i ett meditativt humör när man tittar in i lågans sken.

Välja tältplats med omsorg. Känslan av att vakna på morgonen och titta ut på en magisk vy är underbar. Länge, länge finns minnet av de bästa tältplatserna kvar. Om jag hittar en fantastisk tältplats så har jag svårt att slita mig därifrån.

20140906_174408_3

Att tillåta turen att ta den tid den tar. Det är bättre att bestämma sig för att man kommer fram när man kommer fram istället för att stressa igenom turen. En guldtur är den tur där det finns möjligheter att stanna på fina utsiktsplatser, oavsett hur många det blir. Tiden är oväsentlig på vandringar och den enda gången som jag känner att det finns anledning till att skynda sig är när det är flurväder.

Stanna upp, pausa och låta alla sinnen få ta del av naturen. Sällan är mina sinnen så skarpa som ute i naturen. När jag ligger ner på fjällheden hör jag allt i den stora tystnaden. Min kropp känner sig avslappad och tar in alla intryck, stora som små. Vinden, dofterna, färgerna, ljuden, vyerna och smakerna. Sinnena är på topp i naturen och det är en av dom främsta anledningarna till att jag trivs så bra där. Avkopplingen är oftast totalt och sällan känner jag mig så levande som jag gör i naturen.

Ta med en pocketbok ryggsäcken eller i kajaken. Jag tycker det är otroligt lyxigt att ligga i tältet eller ute i naturen och läsa. För mig är det avslappnade att läsa och det i kombination med naturupplevelse är en oslagbar kombination. Ibland har jag valt bort toppturer för att ligga vid fjällets fot och läsa en bok. Jag har inte känt att jag missat något utan snarare tvärtom, att jag fått en härlig kvalitativ stund för mig själv.

20130903_154248

Mitt absolut bästa tipset är att välja turer som passar dig och välja en miljö där du trivs. Personligen försöker jag välja områden där det är färre personer som vandrar. Det är betydligt lättare nu på sommaren oftast inte är lika väderberoende som på vintern. Jag har ett arbete där jag jobbar med människor och därför är det skönt att koppla bort civilisationen när jag är ute på äventyr i naturen. Det är det allra bästa sättet för återhämtning.

 

 

Annonser

Ibland är nära tillräckligt långt borta.

För något år sedan tältade jag med miniäventyrarna vid Nulltjärn och samma år fick jag ett fint presentkort. Att tälta i Nulltjärn tillsammans med miniäventyrarna. I helgen var det äntligen dags att lösa in mitt presentkort. Vi hade hittat en helg som passade och alla var laddad till tänderna. Men, så drog det stora åskvädret in över Jämtlandsfjällen och Nulltjärn kändes som ett mindre bra alternativ. Efter ett rådslag tillsammans med miniäventyrarna enades vi om att tälta på Bynäset istället. Betydligt närmare hem om det skulle vara helt omöjligt att tälta. Det blev helt enkelt samma koncept men ny plats.

När vi kom ner till Bynäset på Frösön insåg jag snabbt att vi inte var ensamma om att vilja hänga på stranden, en solig lördagsdag som det var igår. Bil efter bil stod uppradade längs vägarna. Som tur var vet jag var guldkornen är och på ett av dessa ställen var det helt tomt. Det lönar sig att kunna sina ridvägar på Frösön. Vi hittade en folktom strand och efter en del dividerande bestämde vi oss för att tälta längst upp på stranden istället för en bit in i skogen. Det var ju strålande sol, vindstilla och spegelblankt vatten.  Vi såg framför oss en solnedgång från tältöppningen och att vakna upp till solens strålar genom tältduken.

SONY DSC

Innan det var dags att slå upp tältet testade vi om det gick bra att ligga där vi tänkte ha vår tältplats. Det är en sån där bra grej som jag försöker att göra om vädret tillåter. Det är bara att lägga sig på marken och känna efter om det är tillräckligt platt för en natt i tält. Det är ju också en fördel om det inte är en massa stenar, rötter eller kottar precis där en ska sova. Den uttänkta tältplatsen fick godkänt och det var dags att resa tältet.

Igår hade vi ett lånetält, ett fyramannatält som Hilleberg tagit fram till den svenska militären. Ett rejält och rymligt tält. Eftersom det är ett stort tält blir vikten därefter och jag hade inte valt det här tälten på flerdagars fjälltur. Just igår funkade det bra att ha med sig det eftersom vi inte behövde bära långt då vi tältade nära en skogsbilväg. Men, kruxet med utlåningstält är att det gäller att personen innan haft koll på prylarna och så var det inte den här gången. Givetvis borde jag ha kollat innan jag drog iväg men jag förutsatte dessvärre att man berättar om hälften av tältpinnarna saknas eller om en av tältstängerna är trasiga. För så var det igår. Ett stort tält behöver tältpinnar och det fanns bara sju stycken. Det räckte knappt runt och det gällde att prioritera vilka delar av tältet som var viktigast. Det fick bli en tältpinne i varje hörn, en på vardera kortsida och så en på ett annat bra ställe. Eftersom ena tältstången var trasig fick vi strunta i att resa absiden. Med hjälp av stenar och träpinnar spändes tältlinorna upp så gott som möjligt.

SONY DSC

SONY DSC

När tältlägret var på plats var det dags att rodda med mat. Mitt trogna stormkök var såklart med och med hjälp av det blev det en god middag med färsk pasta, bacon och ädelostsås. Riktigt, riktigt gott. Precis när pastan kokat klart drog stormen och regnet in. Middagen serverades således i vindskyddet medan regnet smattrade på taket. Fascinerade hur en strålande solskensdag kan övergå till en regnstorm som påminde om höststormar.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

När middagen var uppäten var det full storm. Disken fick vänta till söndagen och alla kröp in i tältet. I pannlampans sken mumsade vi godis och spelade Ap-bingo. Utanför levde vinden om, kottar studsade på tälttaket och vågorna slog mot strandens stenar. Trots få tältpinnar och halvdant spände tältlinor kändes tältet tryggt.

Några timmar senare sa vi godnatt och kröp ner i våra sovsäckar. Långt borta hördes musiken från Yrans krogstråk men till sist somnade jag till ljudet av vatten och vind.När jag vaknade på morgonen var det knäpptyst ute, då och då hördes en fågel. Jag låg länge och bara lyssnade på tystnaden. Några gånger bröts tystnaden av morgonpigga löpsteg.

Frukosten lagades också på stormköket och jag försökte göra en repris på midsommarens pannkakor. Den här gången gick det inte lika bra och det blev mer kolbullar än pannkakor. Det spelade mindre roll för det är något speciellt med att äta frulle utomhus efter en natt i tält. Det är mysigt att fixa med frukosten och låta det få ta tid. Det är rofyllt att blicka ut över Storsjön i väntan på att vattnet ska koka. Och som jag skrivit tidigare, mat smakar så mycket bättre utomhus.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Tänk, det här finns mindre än femton minuter från centrala Östersund. Vi var helt ensamma på vår strand och det kändes som vi var långt borta från civilisationen. Ibland räcker det med att åka en kort bit för att få ett äventyr och en fin upplevelse. Ibland är nära tillräckligt långt borta.

Längtan till tältnätter och fjälläventyr. 

Rätt som det är omfamnas jag av en enorm längtan till olika platser eller upplevelser. Det kan vara allt från USA-längtan till enkla upplevelser i närområdet. Längtan känns tydligt och starkt.

Just ikväll överväldigades jag av en längtan efter fjälläventyr med tältnätter. Jag är medveten om att jag nyss tillbringade flera nätter i tält när jag firade midsommar i skärgården men oaktat det så är jag supersugen på att sova i tält. Jag vet inte vad som triggade längtan. Kanske var det att jag fick mersmak när jag var i skärgården eller kanske var det behovet av vidderna som kickade igång suget efter ett flerdagars fjälläventyr. Eller så var det kvällens tapasmiddag med goda ostar och charkuterier som påminde om hur lyxigt jag brukar ordna det på tältturerna. Mest troligt är det en kombination av flera saker. 

Jag tror det är dags att börja planera för en riktigt fjälltur, det var på tok för länge sedan. En sån där fjälltur som innehåller vackra vyer, goda samtal, lugn, energi och lite lyx. En riktigt härlig fjälltur som sätter sig i minnet och som en kan tänka tillbaka på med glädje. Undrar var jag ska vandra den här gången? 

Friluftsmat.

Som jag berättat i några andra inlägg så uppskattar jag att laga mat utomhus när jag är ute på vandring eller något annat äventyr. Så långt som möjligt väljer jag bort frystorkad mat, då bär jag heller lite extra. Samma sak gäller på dagsturer, om möjligt brassar jag käk utomhus istället för att bara äta mackor. Förra helgens tur var inget undantag och det här var lite av vad vi dukade upp: IMG_2017

Rökt fläsk är en given följeslagare på mina utflykter, supergott att ta fram vid vilopauser. Den här gången hade jag köpt fläsk från Änge Slakteri, ett lokalt slakteri. Förra helgen var det aningen varmt men det kändes inte som det var några som helst problem att ha med matvaror som egentligen behöver vara i kylen. Rökta produkter brukar ofta hålla sig bra och därför har jag ofta med mig sådana mat.IMG_2029

Oftast får det bli förrätt när jag är ute på tur, oavsett årstid och miljö. Den här gången bjöds det på älgkorv, fransk lantbrie, Gruyèreost, ölkorv från Undersåkers Charkuteriefabrik och Finn-Crisp. Riktigt gott att mumsa på i väntan på varmrätten som första kvällen blev kycklingfajitas.

Kvällen innan hade jag fryst kycklingfiléer och när jag packade på morgonen fick dom ligga i en extra plastpåse. När det var dags att laga mat var filéerna fortfarande kalla och delvis frysta men tinade snabbt. Kycklingen skars i bitar, stektes och när den var genomstekt fyllde vi på med lök, svamp och paprika som frästes på innan vi hällde i en påse fajitaskryddor. När det blandats ihop var allt klart att äta i medhavda fajitasbröd. Hur snabbt, gott och enkelt som helst. IMG_2054

Den ena av våra två luncher lyckades jag fånga på en halvdan bild. Rökt lax, lök och svamp som stektes tillsammans med grädde. Till det hade vi Quinoa som kokades halva tiden i vatten och halva tiden tillsammans med laxröran. En rätt som tar lite längre tid och förbrukar mer gas. Kanske inte ett bra alternativ en kall vinterdag men den här gången funkade det kanon. Under en så här pass kort tur gör man av med rätt lite gas och då tycker jag inte att det gör något om vissa rätter tar längre tid. Några funderar säkert på att vi hade med oss grädde men packar man den smart så håller den kylan och när vi plockade fram den var den fortfarande ganska kall. Självklart väger den mer än mjölk/gräddpulver men på den här vandringen var vikten inget som vi behövde oroa oss för så därför valde vi färskt framför pulver.

Den andra lunchen blev superenkelt och supergod. Färsk tortellini som kokades i tomatsoppa, smakrikt och snabblagat. Soppa som man förstärker med färskpasta funkar alltid.

Till frukost åt vi havregrynsgröt och jag hade Varma Koppens hallon/blåbärssoppa till min gröt. Mjukost och mackor fick förstärka frukosten. Jag tycker att frukost är den måltid som är svårast att få till på ett bra sätt men något typ av fruktsoppa till gröten var ett vinnande koncept så det kommer jag fortsätta med.

Givetvis hade vi även med oss småsnacks såsom choklad, nötter och kakor. Te och Varma Koppen finns alltid i ryggsäcken, det känns lika viktigt som karta och kompass.

Med hyfsat enkla och lätta ingredienser fick vi till riktigt goda måltider, väl värt varenda extra gram som vi fick bära. På en kort tur som denna funkade det kanonbra, det gäller bara att använda hållbara och lätta produkter. På längre turer får man minimera vikten mer men med lite fantasi går det få till bra maträtter även där.

Mat smakar otroligt mycket godare utomhus så ut och laga mat i naturen!

Tälttur – Jämtlandstriangeln.

Ibland går det inte med ord eller bilder beskriva hur grymt bra en fjälltur blev. Orden räcker inte till och bilderna gör inte naturen rättvisa. Precis så känns det nu när jag vill berätta om vandringen av Jämtlandstriangeln, en glädjetur av rang.IMG_2019I vanlig ordning vägrar jag hetsa när det gäller fjällupplevelser och det innebar att vi startade från Storulvån betydligt senare än vad andra kanske skulle ha gjort. Med tanke på att det var enormt många bilar på parkeringen vid Storulvåns Fjällstation när vi kom dit i torsdags så kändes det som rätt val. Många andra vandrare hade redan knatat iväg och vi var förhållandevis ensamma på väg mot Sylarna. Däremot mötte vi otroligt många som var på väg från Sylarna. Det blev en hel del hejande efter leden, jag tror att jag aldrig har sagt hej så många gånger under en fjälltur. Det märktes direkt att Jämtlandstriangeln är ett populärt område.IMG_2001

Det var en herrans massa år sedan jag vandrade i trakterna av Sylarna, så länge sedan att jag bara kommer ihåg ån Lillulvån och att det var sjukt mycket mygg där vi tältade. Jag kommer inte ihåg att jag såg Sylmassivet den gången och därför var det en mäktig känsla när massivet tornade upp sig. Det är häftigt att på långt håll se målet för dagsetappen.IMG_2009

Vandringen från Storulvån till Sylarna var förhållandevis lätt, självklart var det kuperat som det så ofta är i fjällen. Däremot saknades den där mjuka fjällstigskänslan eftersom leden är vältrampad. Vi kunde se leden slingra sig längs fjället, en led fylld med andra vandrare.IMG_2021

Över ån Lillulvån finns det en lång hängbro som inte är av trä som många andra broar i fjällmiljö. Just den hängbron och kraftledningen som leder el till Sylarna känns malplacerade mitt ute på fjället. Det blir stora kontraster på bilder, det moderna i en annars hyfsat orörd natur.IMG_1997

Med risk för att bli tjatig kan jag inte låta bli att skriva att Jämtlandsfjällen bjuder på fantastiska miljöer. Det finns liksom inget slut på härligheten. Fjälltopparna avlöser varandra, bäckarnas friska vatten släcker törsten och fjällhedens grönska doftar av ljung.IMG_2041

Första övernattningen blev vid Sylens vindskydd, ett par kilometer från Sylarna fjällstation. Middagen fixades på stormkök och maten kryddades nog med en eller annan mygga som intresserade sig för just vår mat. Solnedgång mellan fjälltoppar och dagen var fulländad.IMG_2040Fredagens vandring skulle gå mot Blåhammarens fjällstation, en något tuffare dagsetapp. Vi åt frukost i lugn och ro. Allt medan tåget av andra vandrare passerade förbi. Efter vi packat ihop tältet började även vår tur mot Blåhammaren. Redan tidigt bestämde vi att vi skulle vara noga med pauser eftersom det var otroligt varmt och kroppen skulle behöva en hel del energipåfyllnad. Vi hade ingen tid att passa så det kändes smartare att ta det lite lugnare för att hinna njuta mer av dagen.IMG_2063

Vid Enkälens vindskydd lagade vi lunch och den behövdes efter etappens första stigning. Efter vindskyddet blev det ett flackare parti innan nästa stigning började, höjdmeter efter höjdmeter för att komma till Blåhammaren.IMG_2062 Vyerna lika vackra som tidigare. Ständigt dyker nya toppar, fjällsjöar och bäckar upp. IMG_2064Dagen hann nästan blivit tidig kväll när vi kom fram till Blåhammarens Fjällstation. Vi slog upp tältet en bit nedanför stationen och snabbt fick vårt tält sällskap av andra tält. Trerättersmiddagen på Blåhammarens Fjällstation sägs vara grymt god men vi valde den enklare Farstumiddagen som serverades vid receptionen. Gulasch med surdegsbröd och kladdkaka till efterrätt, väldigt gott!

IMG_2069

Sensommarkvällen på Blåhammaren bjöd inte bara god mat och trevligt sällskap utan även ytterligare en vacker solnedgång över fjällen. Nöjda med dagen kröp vi in i tältet för vakna utvilade inför ännu en vandringsdag. Under natten drog vinden in över fjället och slet i tältduken. Lite svårt att sova men samtidigt häftigt att ligga och lyssna på den vinande vinden, nästan lika mysigt som när regnet smattrar på tältduken.IMG_2070På lördagsmorgonen valde vi återigen en långsam frukost för att låta andra vandrare komma iväg före oss. Dessutom var dagens etapp den kortaste och lättaste så vi väntade in i det längsta med att ge oss av, allt för att njuta av fjälldagen så länge som möjligt. Att plocka ihop tältet i halvstorm gick bra men det gällde att hålla hårt i prylarna så att vi fick med oss allt. När ryggsäckarna var packade började vi vandra ner till Storulvån.IMG_2076Strax ovanför Ulvåtjärns vindskydd kan man göra ett vägval, antingen ta den vältrampade leden mot Ulvåtjärn eller att ta en mindre stig längs Getryggen. Vi valde den mindre stigen och helt plötsligt hittade vi den mjuka fjällstigen. Det verkade också som vi var ensamma om vårt vägval, vi såg inga andra fjällfarare längs stigen förutom två ensamma löpare. Efter den här stigen hittade vi också ett mysigt ställe vid två bäckar, där passade vi på att laga lunch. IMG_2084

När vi kom fram till Storulvåns Fjällstation var det med många känslor. Otroligt nöjd med min fjällupplevelse, glädje över att jag har förmånen att leva nära naturen och en grym känsla från energifyllda dagar. Flera gånger under vår vandring kom jag på mig själv att ha ett stort leende på läpparna, precis som det ska vara!IMG_2079

Medan vi åt en Piggelin så klurade vi lite på vår fjällvandring. Vi båda var otroligt nöjda, taggade att hitta på flera äventyr tillsammans och rörande överens om att Jämtlandstriangeln hade lite för många vandrare för vår smak. Så nästa gång får det bli ett mindre välbesökt område. Däremot kan jag tänka mig att knata upp till Sylarna för en toppbestigning för det hann vi inte med den här gången. Ja, uppslag på äventyr och upplevelser finns det alltid!

Jämtlandstriangeln

Eftersom jag har rätt länge kvar till min semester så har jag inte heller planerat upp den, jag tycker det är skönt att ha en hel del av ledigheten oplanerad. Men om man ska hitta på saker med andra så behövs det ibland att man faktiskt bokar in det man vill göra tillsammans. Sagt och gjort, idag bokade jag och en god vän in en fjälltur i mitten av augusti. Ingen av oss har gått hela Jämtlandstriangeln och därför har vi bestämt att det blir den som vi ska vandra.

20130627_110303Vi kommer att utgå från Storulvåns Fjällstation och första etappen blir till Sylarna. Förhoppningsvis hinner och orkar vi med en topptur när vi väl är framme vid Sylarnas Fjällstation. Det här blir en tälttur så vi får se var den första övernattningen blir men antagligen i nära anslutning till Sylarnas Fjällstation. Dagsetapp två blir till Blåhammarens Fjällstation och vi har bestämt att där ska vi äta deras omtalade trerätttersmiddag. Återigen blir det tältnatt innan vi knatar tillbaka till Storulvån. 20130627_130756

Bilderna är från den här löpturen till Blåhammaren för ett par år sedan. Då hade vi dålig sikt på Blåhammaren men riktigt grymma dagar. Den här gången hoppas jag på lite fin utsikt från fjällbastun. Grymma dagar behöver jag inte hoppas på, det vet jag redan att det kommer att bli!

 

Tältning i snön

Nu när vi var i Borgafjäll var det alltså tältning som gällde eftersom det var en spontanresa. Med tanke på att det var påskhelgen var det inte ens lönt att kolla på annat boende men tältning är alltid mysigt så mig gjorde det inget. IMG_1874

I torsdagskväll när vi kom upp hade det hunnit skymma men med fullmånens sken hittade vi till en bra tältplats i en liten dunge. Där plattade vi till snön med skidorna och försökte få det hyfsat plant. Därefter sattes tältet upp och jag kröp in för att fixa med liggunderlag och sovsäckar. I och med att det fortfarande var snö där tältet sattes upp var det dubbla liggunderlag som gällde. Jag gillar verkligen att tälta även om jag den här gången frös en del under nätterna.

IMG_1902

Både i torsdagskväll och fredagskväll lyste fullmånen över fjällen. Ljuset var magiskt. På tal om ljus, nätterna börjar verkligen att ljusa nu. Det var bara ett par timmar i torsdagskväll som pannlampan behövdes, i övrigt klarade vi oss eftersom det ljusnade så tidigt. IMG_1912

Att vakna till den här vyn gör det värt att huttra i tältet på nätterna. Det är en häftig känsla att få vakna i en storslagen natur, jag känner mig så otroligt rofylld i den här miljön och skulle kunna njuta av den här utsikten hur länge som helst.

IMG_1915

På vintern är det oftast skidor och pulka som gäller om man ska tälta. Ett smidigt sätt att få med sig den extra utrustning som behövs för att klara kyligare nätter. I pulka fick tält, sovsäckar, liggunderlag, köket och lite annat smått och gott plats. I min ryggsäck hade jag mest min egen utrustning och förstärkningskläder. Den här gången hade jag lyckats packa ungefär så mycket kläder som jag behövde. Riktigt skönt, och viktigt, att kunna byta till ett helt torrt underställ efter en svettig dag på fjället. IMG_1898

 

Färskt vatten är en bristvara så här på vintern men som tur var fanns det massor av snö som gick att smälta. Det är en del pyssel med det men på fjället finns det inga tider att passa och då gör det inget att det tar lite tid. Fredagens tillagades och åts i en solgrop. Med tanke på att det var början på påskhelgen blev det lax. Det var superenkelt att ta med rökt lax och färsk pasta för en lyxig och god middag. Precis som det ska vara!IMG_1878

Tälta på vårvintern var riktigt mysigt och jag är otroligt glad att vi drog iväg. I Borgafjäll finns storslagna vidder som gjorda för olika äventyr och jag ser fram emot att utforska Borgafjällområdet mer. Det här var en bra start på påsken!

Sist jag var…

image

…till fjälls satt den här skylten vid lifthuset. Med tanke på att det totalt saknades snö så kändes den mest bara retsam, speciellt eftersom jag är löjligt sugen på att åka skidor. På längden, på tvären och till topps. Jag behöver vinter och snö!

Häromkvällen funderade jag lite på vad jag vill göra kommande vintersäsong. Precis som vanligt känner jag att det finns otroligt mycket som jag vill få chans att uppleva. Äventyrslistan kan göras oändlig men det finns några saker som toppar listan och som vore grymt att göra. Utan någon som helst rangordning kommer här några av vinterns önskeupplevelser:
– isklättra på Fettjåfallet
– tura till Helags
– upptäcka vinterfjällen runt Jormvattnet
– topptura i Offerdalsfjällen
– Abisko såklart
– Vintertältning med en rackarns varm sovsäck.

image

Givetvis vill jag också åka massor av  slalom med gänget eller andra hugade skidkompisar. Jag vill också hinna med en massa toppturer men framför allt lära mig att åka off-pist. Någon som känner sig manad att ta sig an en rookie på offpist? I så fall tar jag mer än gärna emot den hjälpen. Jag fixar matsäcken och du fixar till min skidåkning utanför pisterna. I mina öron låter det som ett bra deal 🙂

Vid det här…

…laget borde jag ha lärt mig att blogga om mina äventyr på en gång för annars prioriterar jag annat. Så har det blivit även den här gången och det har gått rätt lång tid sedan jag kom tillbaka från Höga Kusten. Den här gången blir det alltså bättre sent än aldrig.

Efter Alexandra och jag kommit ned från Skuleberget körde vi tvärs över E4 och in mot Skuleskogens Naturreservat. Efter 8 kilometer smal grusväg kom vi fram till utgångspunkten för vår vandring. Vi hade bestämt att dela upp turen i två etapper eftersom vi inte skulle hinna hela under söndags eftermiddagen. Vi valde att gå en led som fanns markerade på kartan och som infattade både havsnära vandring och Slottsdalsskrevan. Eftersom vi redan hade tagit några höjdmeter på Skuleberget bestämde vi oss för att gå bakhållet. Jag tyckte att det var rätt skönt att ha en lättare etapp och komma fram till vår uttänkta tältplats i hyfsad god tid.

Eftermiddagens vandring var mesta dels skogstig i närheten av havet.

Eftermiddagens vandring var mesta dels skogstig i närheten av havet.

Invigning av min nya fina ryggsäck. Den funkade hur bra som helst. Tack för grym present, gänget!

Invigning av min nya fina ryggsäck. Den funkade hur bra som helst. Tack för grym present, gänget!

Vi hade tittat på kartan och bestämt oss för att tälta ute på en holme så att vi fick bo nära havet. Vandringen dit var helt klart annorlunda än den som jag är van på fjällen. I den här delen av Skuleskogen var det skogsstigar i urskog och på vissa ställen vandrade vi väldigt nära stranden. Ibland gick leden ned på stranden och då passade vi såklart på att ta en lite paus för att njuta av havet. Det var väldigt länge sedan jag var till havet så jag uppskattade att vandra i dess närhet. Väldigt rogivande att höra vågorna slå mot klipporna.

Tydliga ledmarkeringar.

Tydliga ledmarkeringar.

Efter 5-6 kilometers omväxlande vandring nådde vi kvällens sovplats längst ute på Tärnettholmarna. På väl utvalda ställen i Skuleskogen finns det stugor med sovplatser. Jag tror att det är Länsstyrelsen som ordnat med dom och även om vi inte sov i någon så är stugorna verkligen ett bra alternativ om man inte vill tälta.

Nu har det här inlägget väntat i en vecka på att bli färdigskrivet och det går så där…..alltså lägger jag upp ett halvfärdigt inlägg så kommer fortsättningen inom sinom tid 🙂