Årets första grilllunch!

Det finns många olika delar som gör att jag uppskattar friluftsliv och att vara ute i naturen. En del som jag verkligen gillar är att laga och äta mat utomhus, oavsett om det är på en fjällsluttning eller vid en strandkant. Maten smakar mycket, mycket godare när den är tillagad över öppen eld eller på Trangiaköket än när den tillagas hemma på köksspisen. Antagligen är maten inte mycket, mycket godare utan det är upplevelsen av att vara ute i naturen som gör att det känns som maten är mer smakrik. Jag tror alla sinnen kan bli skarpare utomhus och det kanske gör att jag upplever utomhusmåltiden mer.

På påskafton när jag var iväg på årets klippklätterpremiär klättrade blev det även tillfälle att tillaga årets första utomhuslunch. Trangiaköket fick stanna hemma och vi satsade på att grilla istället. Vid foten av Vita Väggen på Stuguberget fanns det en grillplats, delvis gömd i snö men det gick ganska lätt att hitta den och efter en stund sprakade en eld under grillgallret.

Det är verkligen superenkelt att brassa käk utomhus. Den här gången blev det grillade fläskkotletter som hade marinerats under den tid som det tog att köra till Stugun, knata upp till berget och klättra en sväng. Jag tar inte åt mig äran för den goda grillningen men däremot bidrog jag med quinoasallad och beasås. Snabbt och enkelt hade vi fått ihop en riktigt god påsklunch. Vi klättrade en ganska kort stund men desto längre tid satt vi och njöt av lunchen. Det var verkligen svårt att slita sig från en mysig stund i skogsbrynet vid Stugubergets fot.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Nu när barmarkssäsongen drar igång ser jag fram emot fler utomhusmåltider och efterlyser därför era bästa tips på utomhusmat. Skriv ett eget inlägg och länka hit eller skriv tipsen i kommentarsfältet.

Annonser

Klätterpremiär i Stugun.

Som bekant är påskhelgen en stor fjällhelg och det med all rätt, påsk i fjällen brukar vara riktigt bra. För ovanlighetens skull tillbringade jag inte påskhelgen i fjällen utan stannade i Östersund och tog dagen lite som den kom.

När man tar dagen som den kommer kan man erbjudas att klättra i Stugun. Första klippklättringen för säsongen och förhoppningsvis inte den sista. Igår kom jag, återigen, på varför jag längtat efter klättring. Det är så vansinnigt roligt och fullkomligt avkopplande. Klippväggen var fortfarande lite för blöt och lite för kall för att klättra några längre stunder men det gjorde inget, den korta stunden på klippväggen gav mersmak och nu är jag pepp på en lång klättersäsong.

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Tredje adventsäventyret.

Så var den då här, den tredje söndagen i advent och med det även ett efterlängtat äventyr i min adventsutmaning. Tidigare i veckan bestämdes det att söndagen skulle bjuda på en vertikal upplevelse i form av isklättring i Rise, Offerdal. Ett bra beslut!

Rise ligger cirka 4 mil från Östersund och strax nedanför Risberget kan man parkera bilen för att knata upp till isen. En lagom anmarsch genom skogsbranterna gör att pulsen höjs rejält innan man är framme vid bergets fot. Förutom en rolig is att klättra på så finns där även en storslagen utsikt. På håll syns både Frösön och delar av Jämtlands fjällkedja. Ett perfekt ställe att fira tredje advent på.

Isklättring är vansinnigt roligt, fysiskt krävande och optimal närvaro. Fokus på var isyxorna ska få bäst fäste och var jag ska sparka fast stegjärnen. Bitvis spräckte isyxan loss bitar av is som landade i mitt ansikte eller på marken nedanför. Vattnet från berget hade ännu inte frusit helt vilket gjorde att det droppade vatten på mig. På vissa ställen var det dubbelis med ett lager rinnande vatten mellan. Porlande vatten blandades med ljud från isyxans hugg i isen. Lugn och kraft i en skön blandning.

Givetvis blev det även adventsfika mellan turerna på berget. Glögg i termosen, clementiner och skinkstut, juligt som sig bör med mindre än två veckor kvar till julafton och helt i stil med adventsutmaningen.

När jag landade hemma igen var jag skönt trött i kroppen och härligt lugn i själen. Energipåfyllnad görs bäst ute i naturen och idag laddade jag rejält med energi, på alla sätt och vis. En bra söndag!

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

20151213_134710 (1)

 

SONY DSC

Via Ferrata, Funäsdalen

Att ge bort upplevelsepresenter är det bästa jag vet när det är födelsedagar eller andra tillfällen för gåvor.

IMG_2092

I söndags gav jag bort en tur på Via FerrataFunäsdalsberget i Härjedalen och som tur var fick även jag hänga med. Spännande, rolig och grym upplevelse.

IMG_2097

Så här fin var utsikten några hundra meter upp berget.

IMG_2098

När jag kollade igenom bilderna hade jag svårt att lista ut vilket håll den här bilden var tagen men kom till sist på att det är tagen nedåt. Eller vad tror ni?

IMG_2101

Alltid säkrad via den fasta vajern.

IMG_2103

Ytterligare några hundra meter upp.

IMG_2104

Uppåt, uppåt!

IMG_2119

Lunch på toppen efter avslutad klättring.

IMG_2122

Klättersele, hjälm och slingor var utrustningen som behövdes, hyrdes nere i byn på Topsport. Grym dag med kanonhärligt, modigt sällskap. Tack!

Klättring vid vattnet.

image

Min klättring har tyvärr lyst med sin frånvaro den här säsongen men idag blev det äntligen klättring. Som jag har längtat!

image

Inte nog med att det var fantastiskt roligt att klättra, det var även fantastiska vyer från Brennsholmen, Kvalöya. Innan dimman och regnmolnen drog in såg vi bland annat över till ön Senja.

image

Hur inbjudande den här stranden än såg ut så var det lite för kallt för ett dopp idag. En annan gång…

Som ett barn inför julafton!

Exakt så känner jag mig inför morgondagens resa till Tromsö!

image

Kvällen har ägnats åt att packa det jag behöver under mina dagar i Tromsö. Det viktigaste plockades fram först, det var givetvis klätterprylarna och vandringskängorna (som behöver putsas lite). Utöver det känns det inte som jag inte behöver ta med mig så mycket mer än friluftskläder.

image

Jag brukar ofta bli retad för att jag alltid har med mig så många skor på mina resor. Den här gången ska jag verkligen försöka att minimera både packning och antal skor som får följa med. Men, hur jag än räknar så blir det minst fyra par. Jag tror ju knappast att det funkar med klätterdojjor eller vandringskängor om jag vill testa någon bra resturang. Eller vad tror ni?

Min förhoppning är att somna i tid ikväll men risken är att jag fastnar i googlande om Tromsö. Jag har fått en hel del riktigt fina tips på vad jag kan hitta på och det tackar jag för. Nu ska jag bara se till skriva ned tipsen, kolla in hemsidorna och ta med mig så mycket bra information som möjligt. Förvisso har jag grymma Hanna som personlig guide i Tromsö men vem vet, ni kanske har tipsat mig om något som hon inte vet om.

Tänk vilka modiga…

…och coola syskonbarn jag har. Vi har länge pratat om att kidsen skulle få testa att klättra utomhus med mig men av olika anledningar har det inte blivit av. Idag var det äntligen dags och det var tre förväntansfulla småttingar som studsade uppför stigen till klippväggen på Frösöberget. Jag blir alltid glad av att umgås med kidsen, se hur roligt de tycker det är att testa nya saker och hur de trivs med att hitta på äventyr. Det är inte alls så att jag på något vis försöker få dem att ta efter mig vad det gäller friluftsliv eller uteaktiviteter 😉

Vi hade en riktigt bra dag på klippväggen, kidsen var grymma på att klättra och jag blev imponerad av hur modiga de var. Mest imponerad blev jag dock av den höjdrädda kvinnan som klättrade hela leden, bara för att få firas ned…

 

 

Inför helgen såg…

…väderprognoserna helt fantastiska ut och det dök även upp en hel del fantastiska erbjudande om olika äventyr under helgen. Klättra i Sylarna, åka till Vallbo för att rida eller klättra i Stugun var några val som jag slets mellan. Givetvis lockade även en helt vanlig fjälltur, jag fick beslutsångest och det i sig är ju inget ovanligt.

Med tanke på att jag kom hem sent i torsdagsnatt insåg jag ganska snabbt att jag ville sova hemma och valde även bort de alternativ som låg utanför stadsgränsen. Jag kan ha sumpat en av höstens finaste tälthelger men jag är nöjd med mitt beslut. Jag kan även ha sumpat en av de finaste helgerna till fjälls eftersom jag valde att stanna på hemmaplan men inte heller det ångrar jag. Helgen har innehållit precis det som jag behövde och istället för en massa text får det bli några bilder från gårdagen.

Andersön, lika fina oavsett årstid.

Andersön, lika fint oavsett årstid.

Höstfärgerna är på gång men sommaren håller sig fast ett litet tag till.

Höstfärgerna är på gång men sommaren håller sig fast ett litet tag till.

Rofylld dag på Andersön, vi var i princip ensamma i skogen.

Rofylld dag på Andersön, vi var i princip ensamma i skogen.

Som vanligt lockar fjällen när jag ser dem i fjärran. Det bästa är att fjällen finns kvar hela hösten.

Som vanligt lockar fjällen när jag ser dem i fjärran. Det bästa är att fjällen finns kvar hela hösten.

Näst efter ÖSKs blåvita slinga är det här delar av min favoritstig att springa.

Näst efter ÖSKs blåvita slinga är det här delar av min favoritstig att springa.

 

Eftermiddagen avslutades med sen brunch på Jazzkökets uteservering.

Eftermiddagen avslutades med sen brunch på Jazzkökets uteservering.

 

 

 

 

 

Klättring är…

…sanslöst roligt och idag hade jag kunnat klättrat hur länge som helst. Solen strålade, det var skönt i luften och friktionen på berget var grymt bra.

20130624_181031

Strax efter lunch träffades jag och J på Frösöberget för att klättra. Precis som alltid när jag klättrar med J blir det mycket klättring och jag klättrar helt andra leder än de som jag vanligtvis harvar på med. Idag passade jag även på att leda några leder och det gick otroligt bra. Det är dags för mig att leda någon led varje gång som jag klättrar. Jag vet att jag klarar mer än det som jag hittills presterat och för att utvecklas så behöver jag utmana mig själv.

Jag blir helt lyrisk av att klättra dagar som denna, jag vet inte hur många gånger under dagen som jag har utbrustit att det är löjligt roligt att klättra. Sällskapet gör sitt till också, jag gillar när det är effektiv klättring med en mix av lättare leder och förhållandevis tunga leder. Jag trivs när jag känner att jag nyttjar min kapacitet till max och armarna fullkomligt skriker av utmattning. Det är skönt att känna att jag törs gå på även om leden är lite för svår för mig och att det finns en risk för att falla. Fasiken, vad roligt det är att bara ösa på! Jag längtar redan tills nästa gång jag får klättra, då vill jag sätta de där kruxen som jag är otroligt nära att klara!

Klättring är en aktivitet som verkligen kräver fullkomlig tillit till den personen som säkrar dig och det är en speciell känsla att lägga ditt liv i någon annans händer på det vis som du gör vid klättring. Jag kan erkänna att det har hänt fler än en gång som jag blivit aningen skraj när jag är långt uppe på klippan, idag hände det flera gånger och framför allt när jag testade mina gränser på svåra krux. Återigen hade sällskapet en stor inverkan på mig, jag litar fullkomligt på J och det är därför som jag törs testa de svårare lederna. När jag kände att jag blev rädd under delar av dagens klättring kom jag att tänka på några kloka ord som jag hörde på gårdagens middag. Kloka ord bör man dela med sig av, därför avslutar jag kvällens inlägg med dessa ord som är lika tänkvärda för utmanande aktiviteter som för livet: Det är lätt att vara modig när man är trygg. 

 

En grym…

…klätterkväll på Frösöberget har just avslutats. Jag är trött i hela kroppen och överlycklig för att det gick så bra att klättra. Runner’s high fast med klättring! Helgen i Vålådalen gav mig en massa energi som hållt i sig hela veckan, jag har bara njutit av det och hittat på en massa roliga saker. Det finns en massa blogginlägg som väntar på att bli skrivna men det får bli en dag när regnet öser ner. Dagarna ägnas istället åt att njuta av en aktiv sensommar i mitt vackra Jämtland.