Monterosa 2016 – bilderna från skidresan

Efter en vecka på hemmaplan är det verkligen hög tid att lägga upp ett gäng bilder från skidresan. Jag åkte med ett nystartat företag som heter Systrar i bergen. Vi bodde i en liten alpby, Staffal, längst upp i en dal som låg mellan två andra dalar. Det gjorde att vi, med hjälp av liftsystemen, kunde åka i tre olika dalar, Gressoney-La-Trinité, Champoluc och Alagna. Kanonbra att kunna variera sig mellan olika skidområden och välja backar utifrån var solen lyste. Perfekt!

SONY DSC

 

SONY DSC

Utsikten ned mot dalen som följer floden Lys. Lite snö men i pisterna fanns det bra med snö för att åka skidor. Med tanke på snöläget så blev det ingen off-pist.

SONY DSC

Boende för veckan var på ett 4-stjärnigt hotell som höll hög kvalité. På morgonen bjöds det på fin frukostbuffé och på kvällen började middagen med lokal prosecco. Därefter följde en lyxig salladsbuffé med olika sorters av sallader, goda ostar, charkuterier och en massa annat gott. Jag hade lätt kunnat nöja mig med den buffén men efter det var det trerättersmiddag. Olika rätter varje dag, goda och varierande men framför allt väldigt mättande. Mot slutet av veckan skippade jag någon av rätterna eftersom jag hellre åt ost och charkuterier, är jag lyxlirare så är jag!

SONY DSC

Dalen mot Champoluc. Den här dagen var sikten klar och från en av topparna syntes Matterhorn. Häftigt att kunna spana in den toppen, jag hittar dock inte min bild på Matterhorn.

SONY DSC

Dalen mot Champoluc.

SONY DSC

Dalen mot Champoluc.

SONY DSC

Spanar in utsikten från Indren, 3275 möh. Känslan att vara på den här höjden är svår att beskriva men ord som mäktig, magisk, rogivande och hemma passar väl in. En känsla som jag vill ha mer av och som jag gärna upplever igen, och igen, och igen!

20160125_110829

Pisten mot Alagna, jämför gärna mot den nedre bilden där molnen är låga. Galet härlig pist eftersom man åker omgiven av massiva berg. Förvissa var det så nästan överallt men i just den här pisten var bergskänslan extra nära.

20160125_120903

Utsikten från restaurangen vid Colle Bettaforca, 2727 möh. Pizza smakar alltid lite bättre utomhus och på höjd.

20160129_115853

En av mina favoritpister, sol på morgonen och skön manchester.

20160129_124950

Långt där nere syns den lilla dalen där vi bodde. Svart pist för att ta sig tillbaka dit, härligt utmanande efter en dag på berget.

20160130_093509

Sista skiddagen, pisten ned mot Alagna. Strålande sol på topp, grymt före i pisten och sen, smack, rakt i bland molnen. Annorlunda upplevelse och nu vet jag hur det känns att vara ute bland molnen.

20160130_143658

Hur ska jag då sammanfatta resan? Det är både svårt och enkelt. Veckan innehöll otroligt många häftigaa känslor, det är något speciellt med att vara mitt i Alperna. Mitt i allt det stora och mäktiga blir man väldigt liten, jag kände en stor respekt för bergen och en härlig glädje över att ha möjligheten att uppleva den här världen. Även om det var en helt fantastisk resa så var den även otroligt påfrestande, både mentalt och fysiskt. Skidåkningen är krävande på ett annat sätt än vad jag är van, både kroppen och knoppen fick jobba hårt. Jag är inte heller van att resa ensam på en gruppresa så det var också lite utmanande. Men, den tydligaste känslan efter resan är att det var en grym upplevelse med många härliga minnen.

Att stå på toppen av en snövit backe och blicka ut över alla berg som omger en, den känslan borde alla få uppleva. Upplevelser de luxe!

Annonser

Från bergen i Monterosa till Åre.

Med visst vemod lämnade jag igår byn Staffal i Monterosa. Jag trivs så otroligt bra bland berg och fjäll, det är där jag trivs som bäst och då är det inte konstigt att det känns vemodigt att lämna den miljö.

image

image

Efter en lång dags resande landade jag sent på kvällen på Östersunds flygplats. När vi körde ut från flygplatsen började ett vackert norrsken att dansa på himlen. Det var första gången på flera år som jag upplevt norrsken. Still tänkte jag att det var Jämtlands sätt att välkomna mig tillbaka hem och påminna mig att det vackra som också finns i Jämtland. Jag försökte inte ens fotografera utan njöt istället av det magiska skådespelet.

Imorse packade jag snabbt om mina väskor för några dagar i Åre. Från en liten alpby till en något större fjällby. Det är inte direkt så att det är synd om mig! Förvisso fylls dagarna med jobb men vad gör det när man kan titta ut över Åresjön och ta en lunch på byn. Och något litet äventyr borde jag få till i alla fall.

Den snabba packningen gick lite väl snabbt, alla sladdar till kamera och dator finns kvar i Östersund. Så den Italienska bildbomben från skidresan kommer inte än på ett tag. Tids nog!

Berätta gärna vad du ser fram emot att hitta på den här veckan!

Ännu en strålande skiddag!

Fredagens första åk kan ha varit ett av mina allra vackraste åk någonsin. Ja, inte stilmässigt utan upplevelsemässigt. En folktom pist där manchestern låg framför mig. Solens strålar gjorde att snön glittrade under mina skidor. Jag kunde inte förmå mig att stanna för att ta en bild utan bara njöt av ett magiskt åk utför en av mina favoritpister här i Monterosa. Nere vid dalstationen tog jag liften upp igen för att äta frukost på toppresturangen. Klart bra start på dagen!

image

Fredagens sista åk visade sig inte vara sämre än morgonens första. En annan backe men samma magiska känsla som imorse. På toppen visade bergen i Monterosa upp sig från sin vackraste sida. Medan solen gick ner bland bergstopparna skidade jag leende nedför berget.

image

image

Idag var det svårt att slita sig från berget. Upplevelser de luxe!

Att våga välja vila.

Det är enkelt att tro att en semestervecka i Italiens skidbackar är soft och total avkoppling. Och det är det även för mig men hur avkopplande och fantastiskt jag än tycker att skidåkning är så har den här veckans utförsåkning varit rejält krävande, både fysiskt och mentalt. Det är en helt annan åkning än den jag är van hemna. Givetvis roligt, utmanande och utvecklande. Igår började kroppen signalera att den behövde lite vila och återhämtning.

När kroppen hojtar till om vila en gång som denna finns det egentligen två val. Att ignorera den och fortsätta att köra på, för att det förväntas att man ska maxa semestervecka, både vad det gäller skidåkning och socialt umgänge. Eller stanna upp och välja välbehövlig vila för att kunna komma tillbaka starkare resten av veckan.

Idag valde jag det senare alternativet eftersom det kändes helt rätt för mig. Jag är medveten om att det kan te sig märkligt i en del personers ögon att jag inte åkt skidor alla dagar på min skidresa. Och det är ok, för jag vet att dagens val var rätt väg för mig och det som ger mig mer energi. Vissa förstår val som dessa och andra inte, så enkelt är det.

Innan jag åkte ned hit till Italien var jag på ett möte med en klok person. Vi pratade om vila och återhämtning. Han sa flera tänkvärda saker, varav en som jag fastnade speciellt för. Jag kommer inte ihåg ordagrant men något i stil med:

Det är när man stannar upp för att vila eller återhämta som man får chans att reflektera fullt ut. Ibland väljer personer att bara köra på, att aldrig vila, vare sig mentalt eller fysiskt, för då kommer jobbiga tankar som man inte törs

möta.

Jag tror att det ligger mycket klokt i det som han sa och jag tar med mig hans ord i mina val framöver. Dagens aktiva val att vila hade jag gjort oavsett mötet med honom. Jag är glad att jag känner min kropp och själ så pass väl att jag förstår när det är dags att pausa. Det gör mig till en bättre människa.

Vilodagen då? Ja, det var helt suverän. Lite strosande i byn, dricka latte i solen och bara göra ingenting. Klart bra dag!

image

Kärlek!

Ord kan omöjligtvis beskriva gårdagen. Helt galet vackert, manchester i vissa pister, nästan sockernsnö i andra och en klarblå himmel. Hela dagen!

Under dagen guidade Johanna och Sofia från Systrar i Bergen oss för att ge oss koll på det enorma systemet. Ovärderligt!

Gårdagens bästa…..att jag har fem skiddagar som denna kvar! Och att en sån här upplevelse ger grymt mycket energi. Alperna har verkligen fångat mitt hjärta, igen!

Edit: Jag började med 7 vackra bilder, wifin ville ej det, minskade med en åt gången och nu, ett dygn senare, är det ingen. Så kan det gå. Men tror mig, det är galet vackert!

Att resa ensam.

Otaliga är gångerna som jag rest ensam. Ibland bara inom Sverige men även flera gånger till USA och genom USA, en gång till Island och nu senast till Tromsö. Fler än en gång har jag önskat mig sällskap, framför allt på långresorna över Atlanten. Väl framme vid resmålet har saknaden av resekamrat inte känts så stark eftersom jag rest till vänner som mött upp vid flygplatsen eller tågstationen. Det har känts som jag är hemma trots att jag är borta.

Att resa ensam har varit naturligt för mig, det är så det har fallit sig och jag har anpassat mig efter det. Aldrig någonsin har jag känt mig otrygg i att resa ensam och det har varit en skön känsla. 

image

Med lite drygt en månad kvar till min skidresa till Alperna börjar resfebern göra sig påmind. Märkligt nog blandas resfebern med en lätt oroskänsla och lite otrygghet. En skum känsla som aldrig infunnit sig tidigare när jag varit ute och rest, oavsett om jag rest ensam eller med sällskap.

Ikväll funderade jag på vad det kunde bero på. För mig är svaret lika enkelt som självklart. Även denna gång gör jag resan ensam men det finns en stor skillnad mot mina tidigare resor. Den här gången möts jag inte av mina vänner när jag kommer till resmålet utan av okända människor som arrangerar skidresan. Under en hel vecka kommer jag att umgås och åka skidor tillsammans med personer som jag aldrig tidigare har träffat. Det är därför som en viss oro och otrygghet har dykt upp. Så enkelt är det och kanske också väldigt naturligt. Vem skulle inte vara lite pirrig över en sån grej?

image

Förutom att jag är aningen nervös över att umgås med helt nya personer så ser jag också fram emot att träffa resten av gästerna på den här skidresan. Oftast är det berikande att lära känna nya människor, alltid lär jag mig något nytt eller får nya infallsvinklar.

Det vore spännande att få läsa om dina erfarenheter kring att resa ensam så berätta gärna!

image

En tidig julklapp.

I takt med att utförsåkningen fått en mer framträdande roll i mitt liv så har även suget på en skidresa ökat. Givetvis har det varit en resa utanför Sverige som lockat mest eftersom jag har nära till bra skidåkning i Sverige. Efter en hel del klurande och prioriteringsfunderingar valde jag att sluta vela och helt enkelt unna mig en skidresa i Alperna. En veckas skidåkning i början av 2016, det känns som en bra början på det nya året. 20130712_111820Jag har bara varit i Alperna under sommaren och då blev jag helt betagen av bergsmiljön som jag upplevde i Chamonix. Med tanke på detta finns det en viss chans att jag blir än mer betagen av Alperna när jag besöker bergen vintertid. Snö och skidåkning, det kan ju bara bli en match made in heaven!20130712_104927 Att boka den här skidresan kan vara ett av mina bättre beslut den senaste tiden. Nu håller jag tummarna för att det dimper ner snö här hemma snart, jag behöver åka en hel massa slalom för att få uthålliga skidåkarben inför resan!

Perspektiv

När jag i början av sommaren inte hade någon semesterresa inplanerad så kändes det som det var  många år sedan jag var iväg på en riktig semesterresa. Men om jag tittar tillbaka på mina tre senaste somrar så kan jag inte sticka under stol med att jag varit på några grymma semesterresor. Vissa mer förutbestämda än andra och en som bestämdes bara en vecka innan.

Ifjol blev jag erbjuden att hänga med flerdagarsritt i Frostviksfjällen. Då såg det bland annat ut så här:

DSC00335

 

Kamera2014 049

Det här storslagna äventyret kan du läsa om här.

Sommaren innan dess, alltså 2013, var sommaren då jag för första gången reste med bil till Frankrike, mötte Alperna som jag förälskade mig i och klättrade kalksten i södra Frankrike. Den semestern nöjt jag av dess vyer:

20130711_114208

 

 

20130723_074918

 

 

20130723_181644

 

2012 var året med den mest förutbestämda resan, den som jag och ridkompisen hade planerat ett tag. Vår födelsedagspresent till oss själva tog oss till Island. Långritt med hästflock, ett äventyr som bör upplevas om man får chansen. Det här var innan den här bloggen dök upp men ett inlägg från den turen har jag skrivit. Och några bilder hittade jag också:

 

IMG_1663

IMG_1715

 

 

20120815_143208

 

När jag tittar tillbaka på mina senaste somrar får jag ett annat perspektiv på min fundering i början av sommaren och inser att det där med att jag inte varit på någon semesterresa på flera år är ju en stor lögn!

När jag kom…

…kom hem från Åre i söndags så låg Utemagasinet innanför dörren. Jag fortsätter att våga vägra digitala tidningar (förutom dagstidningar) och njuter av att kunna bläddra om och om igen i tidningar som Utemagasinet och Turist.

image

Det här numret innehöll som vanligt massor med inspiration. Jag hoppas att jag kan få ihop någon av alla planer som jag blev sugen på när jag läste tidningen. Vandra en långtur i Alperna vore en mäktig upplevelse och vem vet, det kanske är en sån jag borde göra nästa sommar. Någon som följer med?