Skolgympan har utvecklats!

Nu börjar det vara rätt många år sedan jag själv gick i grundskolan och jag tror att dom flesta skolämnen har utvecklats sedan dess. Det glädjer mig extra mycket att ämnet idrott numera heter idrott och hälsa. Ämnet ska syfta till mycket mer än att bara lära ut traditionella idrotter utan ska även lära eleverna om hälsa, friluftsliv och att kunna agera i nödsituationer i samband med fysisk aktivitet. Otroligt sunt och klokt att utveckla ämnet på det viset. Det är viktigt att lära barn och ungdomar vikten av fysisk aktivitet och med den här ämnesutvecklingen tror jag att det finns alla möjligheter att väcka intresset för olika fysiska aktiviteter.

image

Idag var jag förbi Treälvsskolan utanför Österund. Då fick jag berättat för mig att en del av elever under dagen haft förmånen att testa isvak. Jag skriver förmån eftersom jag tycker det är en förmån att få testa det under säkra former för att få en viss kunskap om hur kroppen regagerar och på så vid vara bättre förberdd när man väl plurrar genom isen eller hamnar i iskallt vatten. Lokaltidningen var på plats och rapporterade så jag passar på att länka till den artikeln. Otroligt bra initiativ som är värt att spridas.

image

På samma skola har pedagogerna verkligen följt läroplanen för idrott och hälsa genom att lägga lika mycket lektionstid på hälsa, idrott och friluftsliv. Alla delar värderas lika mycket i betygssättningen. Med andra ord är det lika mycket värt att kunna göra upp eld som att springa fort. Helt suveränt! Jag tror stenhårt på den här läroplanen i idrott och hälsa. Hoppas att den får fortsätta på samma vis för jag tror att alla kan gynnas av den.

image

Annonser

Turskidåkning

Häromdagen fick jag en förfrågan från Sara om tips på turskidor. Jag är inte på något vis superkunnig inom området men ska i alla fall försöka komma med några tips. Innan tipsen tror jag att det kan vara bra att förtydliga, inlägget gäller alltså turskidor och inte skidor för toppturer. Det är helt andra skidor och där har jag för lite kunskap för att komma med bra tips.

Det första man bör göra när man tänker köpa turskidor är att bestämma hur mycket pengar man vill lägga ut. Det finns verkligen skidor i alla prisklasser och till viss del tror jag att man får det som man betalar för. Jag tror inte att det är någon slump att Åsnes och Fischers skidor är något dyrare utan jag tror att det helt enkelt är för att dom håller hög kvalité. Jag tror dock att man klarar sig rätt långt på ett billigare alternativ som Alpina.

Priset varierar också rätt rejält beroende på vilka funktioner som skidan har. Min uppfattning är att om man vill ha vallningsfria skidor och/eller skidor med stålkant får man betala lite mer men det är helt klart värt det.Själv åker jag på en skida som är vallningsfri och med stålkant. Anledningen till att jag väljer vallningsfria är för att slippa stå mitt på fjället och fundera på vilken valla som kan passa när vädret återigen slagit om. Nackdelen med vallningsfria är att på grund av fiskfjällen så låter skidorna lite mer, framför allt i vanliga skidspår. Tyvärr är också glidet sämre på vallningsfria men jag tycker inte att det gör så mycket eftersom jag sällan åker snabbt när jag är på tur. Stålkant känns som ett självklart val eftersom jag vill kunna åka utanför pistade leder och en stålkant ger bättre kontroll om jag behöver svänga eller gå på skrå. Jag vill dock varna lite för  skidor med stålkant för er som åker med hund eftersom hundarna lätt kan skära sig på stålkanten om dom råkar springa in i skidan.20130330_141828

Bredd och längd är nog det som är svårast att bestämma sig för. Jag tror att det är en smaksak och det beror också på vilken försäljare som man pratar med. När jag köpte mina sa den försäljare en helt annan sak än vad en annan försäljare sa till min kompis. Numera verkar trenden vara att skidorna ska vara kortare än man tidigare rekommenderade, cirka 15-25 cm längre än ens egen kroppslängd. Det kan kännas lättare att manövrera en kortare skida om man åker i ospårad terräng. Mina skidor är 195 cm och jag är 167 cm lång. Jag har aldrig känt att mina skidor är för långa, oavsett om jag ospårat, skoterspår eller pistad led.

Mina skidors bredd är cirka 50 mm och jag skulle inte välja en smalare skida än så. Ju bredare skida, ju mer bär dom i lössnö. Fördelen med den bredd jag har är att dom funkar i vanliga skidspår som det ibland finns på mer välbesökta leder. Jag tror att bredd och längd verkligen är en smaksak och helt beroende på hur man vill använda sin skida. Om man har möjlighet tror jag att det är bra att testa skidor med olika bredd och längd innan man köper skidor för flera tusen kronor. Jag har en skida som heter Fischer E89 Crown och jag är supernöjd.20140401_114055

När jag köpte mina skidor hade jag redan ett par Alpinapjäxor och valde bindningen utefter det. På mina turskidor och långfärdsskridskor har jag en manuell BC-bindning från Rottefelle. Jag har åkt med den i flera år och den har aldrig kärvat. Den har helt enkelt fyllt sin funktion. Om jag har förstått det rätt så är en manuell bindning mer pålitlig än en automatisk. I övrigt kan jag för lite om bindningar för att komma med mer tips.
image
Vad det gäller pjäxor så inser jag mer och mer att jag har fel pjäxor. Mina är från Alpina och är varma men blir lätt blöta i slaskigare väder. Dessutom får jag skavsår av dom om jag går längre turer, det har jag även hört av andra så frågan är om det är pjäxan eller våra fötter det är knas med. Om jag skulle köpa ett par nya skulle jag välja ett par i naturmaterial istället för Gore-tex. Jag tror att naturmaterial formar sig bättre och är mer hållbara. Lundhags har en hel del pjäxor och den här skulle jag vilja testa. Friluftsliv tenderar att kräva en del utrustning så är en fördel att jag kan använda mina Alpina-pjäxor både med turskidorna och långfärdsskridskorna och det kommer vara ett av mina krav när jag ska köpa nya.

Ja, det var mina tips om turskidor. Fast mitt främsta tips är att sticka ut på fjället med turskidor och bara njuta av vyerna. Ingen stress, ingen press utan bara oändligt med möjligheter. Ut på tur,aldrig sur 🙂20140410_104928

Skidäventyr i Storlien

Nu är vårvinterns första äventyrsbokning fixad. Inspirerad av Saras lovord om Storlien har en god vän föreslagit att vi ska åka till Storlien för två lyxdagar i fjällen. Skidåkning, klokt sällskap och god mat, ja vad mer kan man begära?

image

Vi kommer att bo på Storliens Fjällgård med en övernattning och helpension. Helpension kostar 395 kronor/person. Om jag ska iväg på tur med tältövernattning så kommer jag oftast upp i den summan eftersom jag gillar att äta lyxmat när jag är ute på äventyr. Med andra ord så känns priset för helpension känns väldigt rimligt. Övernattningen i dubbelrum kostar cirka 500 kronor.

Åh,vad jag ser fram emot att få åka till Storlien. Bara en månad kvar, tills dess hoppas jag att Kung Bore levererar lite mer snö!

Vinterbudget

Häromdagen pratade jag med en av mina goda vänner om säsongens önskemål vad det gäller upplevelser och äventyr. Vi konstaterade ganska snabbt att det skulle kunna vara smart att göra en budget, en vinterbudget. Fast vi insåg också att vi behöver budgetera både pengar och tid i en sån budget. Sagt och gjort, ikväll började jag att spåna på den här vintersäsongens budget. Eftersom jag inte tycker om att låsa fast mig i allt för mycket planer eller fasta dokument så får det bli en enkel bloggvariant. Den kommer säkert att förändras beroende på väder och humör men här är i alla fall en början!wpid-20150118_114241.jpg

Fjällhelg v.9: 3 dagar, 1000 kronor

Storlien: 2 dagar/1 övernattning, 1000 kronor

Vita Renen: 1 kväll, 300 kronor

Antal skiddagar i Vemdalsområdet: ”bara” bensinpengar, matsäck/lunch till mig och gänget

Storulvån för topptur: 1 dag, bensinpengar och något schysst till min offpist-lärare

Helags: 2 dagar/1 övernattning, 1000 kronor

Abisko: 7 dagar, oklar kostnadwpid-20140322_144719.jpg

Ja, det var den lilla listan på vinterns äventyr. Nu har jag bara tagit med dom som är lite längre bort och som behöver lite mer planering. Utförsåkningen och Storulvån har jag inte specificerat summan men får nog räkna minst 500 kronor på varje. Om jag har räknat rätt landar kostnaderna mellan 4500-5000 kronor och då har jag inte räknat med Abisko. Det känns överkomligt med tanke på att det är minst 10 dagar av grymma upplevelser. Det här blir en bra säsong 🙂

Bortblåsta fjällturer

Allt som oftast har jag nån utflykt eller nått äventyr inplanerat för helgen. Så även den här helgen, dels en skidtur i fjällbjörksmiljö och dels en tur upp till Hållfjällets Turiststation. Det var tills dess att stormen drog in över Jämtland.

Igår morse när jag vaknade insåg jag direkt att det inte fanns något annat alternativ än att ställa in fjällplaner och hitta på något annat istället. Det är bara dumt att köra 10 mil i halka, blåst och snörök. Efter lite klurande bestämde jag och en av mina goda vänner att vi skulle mötas vid naturreservatet Tysjöarna för en sväng på turskidorna.

image

Tysjöarna ligger en mil eller så utanför Östersund. Jag har bara varit där på barmarkssäsongen för några löprundor. Ett riktigt härlig ställe för skön stiglöpning och det var lika härligt att skida runt där på turskidorna.

image

Vi utgick en bit nedanför Kännåsen. Den första biten in mot Tysjöarna är spångad eftersom det är myrmark så det blev att vi skidade på spångarna. Det verkade som det bara var vi och älgarna som besökt det här området den senaste tiden. Jag fick spåra genom decimeterdjup snö, lite kämpigt bitvis men mest roligt. Dessutom var det skönt att vara ute i skogen där det var lite mindre vind.

Efter en stund tog vi lunchpaus vid en av rastplatserna. Lik väl som jag uppskattar helt orörd och obanad terräng så uppskattar när det finns vindskydd, grillplatser och välmarkerade stigar som det gör i Tysjöarna. Jag tror att det gör naturen mer lättillgänglig för fler eftersom många kanske drar sig för att sticka ut i terräng utan leder eller vindskydd.

image

När vi suttit en stund i vindskyddet började blåsten och snön hitta igen även oss. Vi bestämde att det var dags att hitta tillbaka till bilen innan våra upptrampade spår drivit igen. Det var tur att vi bestämde oss för det eftersom bilarna knappt syntes på håll när vi kom fram till vägen.

Lördagens tur blev en bra tur, jag gillar att vara ute i snålblåst och snöyra. Jag tror på att man ska vara ute i flurväder men det beror mycket på att jag verkligen gillar väder, det får mig att känna mig än mer levande. Så vänta inte på solskensturer utan våga sticka ut även när det är ruffsväder! 

Jormreunion

I somras var jag iväg på flerdagarsritt via Rid i Jorm. Jag blev medbjuden av tjejen som jag rider med på Frösön. När den chansen dök upp kände jag att det bara var att hänga med eftersom jag länge har velat göra den här turen.Ikväll ska jag träffa några av tjejerna som var med på turen för en Jormreunion med middag och fotovisning. Eftersom jag håller på att kolla igenom mina kort tänkte jag även passa på att lägga upp några av mina Jormbilder här på bloggen.

Aug2014 028

 

Ankomstkvällen till Korpens öga bjöd på magisk utsikt över Jormsjön. Det såg lovande ut inför den kommande tredagarsritten i Frostviksfjällen.

Kamera2014 053

 

Samtliga måltider lagades över öppen eld. Den här dagen serverades nygrillad röding i tunnbröd, så gott att jag kan sticka iväg på den här ritten igen. Vi fick otroligt bra mat eller vad sägs om renskavsgryta, kolbullar och kantarellrisotto, ja inte samtidigt då förstås.

 

Aug2014 032

 

Vid den här sjön bodde vi två nätter eftersom Rid i Jorm har sitt basläger här. På våren sätter dom upp ett gäng tält och en stor kåta och så är det här gästerna bor när man är ute på långritt. Vi kunde lämna packningen här och eftersom vi red olika sträckor varje dag så gjorde det inget att vi kom tillbaka till samma plats på kvällarna. Snarare tvärtom eftersom det gjorde att vi kunde bada med hästarna i sjön.

Kamera2014 068

Jag älskar den här bilden. Det ser verkligen ut som hästarna står och njuter av utsikten. Fjällen man ser på bilden ligger i Norge och jag kan erkänna att jag vill dit till fots också. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad som heter.

Kamera2014 065

 

Mellan stenpartierna i mitten red vi ner för att därefter rida genom dalen upp mot dom snötäckta partierna. Vi red upp på fjället i bakgrunden och på andra sidan om det stannade vi för lunch den här dagen. Den lunchplatsen kan ha varit ett av dom vackraste ställen som jag ätit lunch på. Jag hoppas att någon av tjejerna har en bild på det så att jag kan visa eftersom ord inte räcker för att beskriva den.

 

Kamera2014 123

 

Sjön vid baslägret. Båda eftermiddagarna kom vi tillbaka på andra sidan sjön, ungefär mitt på bilden. Därifrån var det fri galopp i vattenbrynet så att både vi och hästarna var genomblöta när vi kom fram till lägret. Löjligt, löjligt roligt!

 

 

Kamera2014 071

 

Min trotjänare under fyra dagar på fjället. En bra häst med fart när det skulle vara fart och trygg i alla olika terränger.

 

Kamera2014 059

 

Jag tror att alla, oavsett ridvana, skulle njuta av den här upplevelsen. Islandshästar och fjällvyer är en oslagbara kombination. Det finns inte utrymme för stress utan man är i nuet. Precis som en semester bör vara.

 

Kamera2014 049

 

Vyn mot Jormvattnet där Rid i Jorm och Korpens öga ligger. Efter tre dagar på hästrygg avslutades turen på Korpens öga där vi bastade, badade i vedeldad tunna och mat i vikingainspirerad lokal. Riktigt härlig avslutning på grymma dagar. Det här var ingen superbillig upplevelse utan det kostade närmare 6000 kronor. Då var det två nätter på deras hotell och två nätter på fjället samt all mat inräknad. Om man tänker på vad en dagstur på häst eller en hotellnatt kostar så känner man att den här turen är rätt prisvärt i alla fall. Jag tycker att den var värd varenda krona eftersom det var en sån otroligt härlig upplevelse.

 

 

Våffelturer

På somrarna finns det en massa mysiga sommarcaféer att besöka och vintern är inte sämre den när alla våffelstugor öppnar. Till dom flesta av dom finns det mer eller mindre preparerade leder att följa. Oftast räcker det med vanliga längdskidor men för längre och mer fjällexponerade turer rekommenderar jag turskidor. Alltid enklare med bredare skidor om lederna drivit igen lite. Som inspiration inför helgens äventyr kommer här några tips på några av alla våffelstugor som väntar på besök. 20140421_123430

Jaktstugan ligger mot Ripfjället i Vemdalsområdet. Man kan ta sig hit på flera sätt och när jag var upp en av sista vårvinterhelgerna ifjol utgick jag från Vemdalsskalet. Fram och tillbaka var det en tur på cirka 8 kilometer. Det var ett förhållandevis lättskidad tur med en hel del fjällutsikt. Från Vemdalsskalet finns det möjlighet att åka eller tolka med vessla upp till Jaktstugan.

20140421_132021

Man kan även ta sig till Jaktstugan genom att åka förbi Vemdalsskalet och ta liften Pass Express upp på toppen, då blir turen endast ett par kilometer. Jag tror man även kan ta sig hit från Storhogna och då passerar man Samevistet vilket innebär att det finns möjlighet till lunch på ett ställe och efterrätt på det andra stället.

Den här dagen när bilderna är ifrån visade Jaktstugan verkligen upp sitt bästa jag. Strålande sol, vindstilla och massor av solgropar att sitta i. Våfflorna var verkligen att rekommendera och då kan jag berätta att jag är rätt kräsen när det gäller våfflor.

wpid-20150130_133538.jpg

Förra helgen var jag ju till Samevistet som också är en vinteröppen våffelstuga. Mer om det besöket kan ni läsa här. Jag måste tyvärr säga att våfflorna inte var fullt lika goda här som jag hade önskat. Det gjorde i och för sig inget eftersom allt annat med Samevistet och skidturen var toppen. IMG_1512

Lillåstugan i Ullådalen bjuder på kanonfin utsikt över Åredalen. För att hitta hit utgår man från Ullådalen och då kan man välja den superkorta vägen eller en lite längre väg. Jag tror att man ska kunna gå från Tegefjäll och Duvud till Lillåstugan men det är både betydligt längre och trixigare. Lillåstugan är väldigt populärt eftersom den är otroligt lättillgänglig. Helt klart värt ett besök.

20140310_103947

Mitt sista tips för kvällen är ett ställe som jag inte hunnit vara till men som jag hoppas besöka vecka 8. På bilden ovan syns ett av fjällen Svanhågna och Sömlingshågna långt i bakgrunden. Dom här fjällen ligger i Lofsdalen. Min förhoppning är att skida runt Sömlingshogna, 22 km och sedan avnjuta en härlig fika i Våffelstugan som ligger i fjällsluttningen. När jag var i Lofsdalen ifjol spanade jag in den här turen. Den ser riktigt fin ut så i år hoppas jag att vädret är med mig och att jag får chans att skida den.

Hoppas ni fått lite inspiration inför helgen 🙂

Längtan till USA.

Så dök den då upp igen, längtan efter en tur till USA. Det var på tok för länge sedan jag var dit. Enligt mitt utgångna pass var jag i USA sommaren 2011. Så länge har det aldrig gått mellan gånger som jag varit dit. Hmm, kanske dags att planera en resa dit. Kruxet är bara när! Men problem är väl till för att lösas och hur svårt kan det vara att få till en resa dit?

För att stilla min värsta USA-längtan har jag under kvällen roat mig med att titta igenom bilder från tidigare resor till USA och bjuder er på några bilder därifrån. Håll till godo 🙂

Roadtrip från Washington D.C till Pittsburgh. Den här vägen gillade jag skarpt att köra.

Roadtrip från Washington D.C till Pittsburgh. Den här vägen gillade jag skarpt att köra. Edit: Sidling Hill, I-68 i West Virginia. 

Utsikten från en av rastplatserna vid vägen som var med på förra bilden.

Edit: Ohiopyle State Park, PA

Pittsburgh

Pittsburgh

Heinzfield i Pittsburgh, hemmaplan för Pittsburgh Steelers. Vi var på en guidad visning av denna häftiga arena. Värt varenda spänn.

Heinzfield i Pittsburgh, hemmaplan för Pittsburgh Steelers. Vi var på en guidad visning av denna häftiga arena. Värt varenda spänn.

Det finns gott om härlig natur i USA. Tyvärr har jag glömt bort vart det här var.

Det finns gott om härlig natur i USA. Tyvärr har jag glömt bort vart det här var. Edit: Ohio State Park, PA

Mer natur. Jag vet att det är i Pennsylvania men inte mer än så :(

Mer natur. Jag vet att det är i Pennsylvania men inte mer än så 😦

Städernas stad, NYC!

Städernas stad, NYC!

New York, en stad att älska.

New York, en stad att älska.

 Man vet att man är turist när man tar sådana här bilder i New York. Ja, eller fotograf

Man vet att man är turist när man tar sådana här bilder i New York. Ja, eller fotograf.

Beachsemester i North Carolina. Lite ski-in, ski-out men på beachen.

Beachsemester i North Carolina. Lite ski-in, ski-out men på beachen.

Trots närmare sex år i Washington DC har jag aldrig varit in i Vita Huset. Däremot har jag några gånger fotat utanför. Tids nog kanske jag gör ett besök på inomhus också.

Trots närmare sex år i Washington DC har jag aldrig varit in i Vita Huset. Däremot har jag fotat utanför rätt många gånger. Och vem vet, i framtiden kanske jag gör ett besök inomhus också.

Ja, som sagt, längtan efter USA och mina nära som bor där, börjar göra sig påmind. Tids nog kan jag åka över igen, hoppas bara att det inte är allt för länge tills dess.