Skridskopremiären blev…

…lite mer dramatisk än vad jag och Jenny hade förväntat oss. Ingen av oss hade tänkt att det skulle stå en älgko mitt på Ottsjön när vi kom dit strax innan lunch. Det hade nog inte resten av alla skridskoåkare heller tänkt och vad som först var en ovanlig syn blev dessvärre en ovanligt trist föreställning. Älgen hade otur och lyckades pricka en vak varpå den gick ner sig i halvdjupt vatten. Klövar var inte det bästa för att få grepp på en halkig is och älgen tog sig inte upp. Räddningstjänst och byns jägare tillkallades men räddningsledaren var tvungen att ta beslutet om att det inte skulle kunna gå få upp älgen utan att riskera människors liv och älgen avlivades, mitt ute i sjön.

Eftersom jag är uppvuxen i en jaktfamilj har jag inget som helst problem med att älgen avlivades, mest troligt hade den inte klarat sig även om räddningstjänsten lyckats få upp den ur vaken. Det var dock otroligt intressant att lyssna på alla som stod och tittade på. Givetvis visste större delen av åskådarna vad som var bäst att göra och sa att man skulle göra si eller så. Jag hoppas att barnen som såg vad som hände hade kloka föräldrar som förklarade att det här är sånt som händer och att det var bättre att skjuta älgen än att låta den plågas till döds.

Ottsjön med ståtliga Ottfjället i bakgrunden. Den här sidan av sjön hade en del vindpackade snö men i övrigt svart is som var riktigt härlig att åka på.

Ottsjön med ståtliga Ottfjället i bakgrunden. Den här sidan av sjön hade en del vindpackade snö men i övrigt svart is som var riktigt härlig att åka på.

Skridskoturen då? Ja, efter vi sett att älgen plumsat kände vi oss lite osäkra på hur pass bra isen var. Jag fick dock ett betryggande sms av M om att ”älgar är tunga, människor är lätta, isen håller” och vi begav oss ut på isen. Israpporten som vi fått hävdade att det var 8 centimeter is på vissa ställen men endast 3-4 centimeter på andra. Jag har fortfarande rätt stor respekt för novemberisarna och hoppades på att vi åkte där det var som tjockast. Mest troligt skulle jag kanske bli lite mer bekväm på isarna om jag visste hur man mäter isen och hur man hör vart den är tunnare.

Äntligen skridskopremiär.  Den här delen av Ottsjön hade också grym is som var täckt med en flortunt snötäcke.

Äntligen skridskopremiär. Den här delen av Ottsjön hade också grym is som var täckt med en flortunt snötäcke.

Den östra delen av Ottsjön var täckt med svart,sjungande is. Bitvis fanns det ett lätt snötäcke på isen men det var inget som störde åkningen även om det självklart är häftigare att åka på snöfria isar. Det märktes att isen är efterlängtad eftersom det var väldigt mycket folk ute på isen. En salig blandning av vuxna, barn, hundar och barnvagnar. Vi konstaterade att om det finns personer som åker med barnvagn på sjön så är isen antingen rejält tjock eller så är personen i fråga ovanligt dumdristig. Jag tror nog att jag skulle lyckas få upp mig själv ur en isvak men vette tusan hur enkelt det är att rädda en bebis i en barnvagn ur en isvak?!

Vi åkte på de delar av sjön som vi såg att andra hade åkt på. I vanliga fall föredrar jag när det inte är allt för mycket folk runt omkring när jag är på fjälltur men idag kändes det tryggt att se andra på sjön. Om någon vecka när det blivit ännu tjockare is kan jag dock tänka mig att vara nästan helt ensam på isen. En sjungande is, lite månsken och fjäll, det kan knappast bli bättre än så.

Svart härlig is som sjöng när vi åkte på den.

Svart härlig is som sjöng när vi åkte på den.

IMG-20131110-WA0009

Fikapaus vid ett båthus.

Söndagen blev sån där bra och energigivande dag. Jag gillar verkligen när det är enkelt att hyfsat spontant bara sticka iväg på äventyr, stora som små. Jag ser redan fram emot nästa skridskotur och om det är någon som är sugen på lite kvällsåkning med pannlampa är det bara att höra av sig 🙂

Annonser

7 tankar om “Skridskopremiären blev…

  1. Jag är oxå på!
    Såg härligt ut. Kanske torsdag eller fredagkväll? Ta med gott fika och åka en sväng. Kanske svartsjöarna men då måste man gå en bit innan?
    Som sagt man måste passa på! Annars kan vi åka skidor:)

    Kram kram//A

  2. Ping: Istider på gång | Katrins Äventyr

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s